Träden ska suga upp koldioxid. Antarktis ska hålla kvar världens ismassor. Men två nya rapporter visar hur klimatets egna bromsar kan vara svagare än många kanske hade hoppats.
Klimatets bromsar sviktar – forskare oroas av nya signaler
Skogen och Antarktis fungerar på olika sätt som ”bromsar” i klimatsystemet: träden tar upp koldioxid ur atmosfären medan Antarktis ismassor bland annat stabiliserar havsnivåerna.
Men nu kommer oroande signaler från båda hållen.
En ny studie, sammanfattad av The Guardian, tyder på att träd kanske inte lagrar så mycket planetvärmande koldioxid som klimatmodellerna räknat med. Samtidigt har Antarktis drabbats av ovanligt höga vintertemperaturer.
Några av klimatets kanske viktigaste skyddsnät tycks alltså vara långt ifrån stabila.
Läs även: Kina varnar för spionsköldpaddor – så går spionaget till. Dagens PS
Träden växer inte som väntat
Skogar är en viktig del av kampen mot klimatförändringarna. När träd växer tar de upp koldioxid ur atmosfären och binder kol i ved, grenar och rötter. Det är bra för klimatet eftersom koldioxid i luften bidrar till den globala uppvärmningen.
Men forskarna bakom den nya studien har sett något som skaver.
De har studerat 137 platser i USA och upptäckt att träden ofta slutar växa flera månader innan fotosyntesen upphör. Träden fortsätter alltså att ta upp koldioxid, men det betyder inte automatiskt att kolet blir till ny ved.
Det är viktigt, eftersom kol som lagras i trä kan stanna där i decennier eller århundraden. Kol som används till löv eller interna processer i trädet blir däremot mer kortlivat.
”Just nu antar de flesta modeller att om du har fotosyntes, så har du tillväxt. Vi ser att så inte är fallet”, säger Mukund Palat Rao, kolforskare vid Lamont-Doherty Earth Observatory vid Columbia University, till The Guardian.
Han fortsätter:
”Bara för att det sker mer fotosyntes betyder det inte nödvändigtvis att träden kommer att växa mer i framtiden”.
Missa inte: Sveriges ensamboende sliter på klimatet: ”Lågt hängande frukt”. Dagens PS
Värme och torka stoppar tillväxten
Forskarna såg att en stor del av trädens årliga kolupptagning skedde efter att tillväxten hade stannat av.
På platser i östra USA handlade det om omkring 36 procent av årets kolupptag. I Kalifornien var siffran omkring 26 procent.
Mer detaljerade mätningar från fyra platser visade också att vedtillväxten framför allt skedde under perioder med låg torka och lägre temperaturer. Det är just sådana perioder som riskerar att bli mer sällsynta när värmeböljor och torka blir vanligare.
”När det blir torra och varma förhållanden stannar tillväxten ganska omedelbart, medan fotosyntesen verkar fortsätta i något minskad takt”, säger Mukund Palat Rao.
Det gör forskarnas slutsats extra viktig. Om klimatmodeller räknar fotosyntes som långsiktig trädtillväxt kan de överskatta hur mycket koldioxid skogarna faktiskt kan lagra i framtiden.
Vintervärme i Antarktis
På andra sidan planeten sker också förändringar som får forskare att reagera.
Antarktis har upplevt ovanligt höga temperaturer för årstiden. Enligt Euronews steg temperaturen till 15,4 grader vid den argentinska Esperanza-basen på Trinityhalvön den 6 juni.
Det anmärkningsvärda är tidpunkten: i Antarktis är det vinter.
Den nya värmetoppen kommer efter en längre period med ovanligt milt väder, där dygnens högsta temperaturer legat över noll grader i tre veckor i rad. Rekordet slog det tidigare värmerekordet vid samma station från 1998 med två grader.
Klimatforskaren Raúl Cordero, professor vid University of Groningen, beskriver utvecklingen som ”fullständigt galen”.
”Det är också omkring 20 grader över det normala för den här tiden på året. Det är en enorm avvikelse”, säger han.
Läs även: Världsrekord i värme – vi springer mot kritisk gräns. Realtid
Snö och is smälte bort
Värmen märktes inte bara i temperaturmätningarna.
På King George Island, omkring 160 kilometer från Esperanza, såg forskare stora områden där marken låg bar. Normalt brukar det finnas omkring 20 centimeter snö och mycket is på marken vid den här tiden.
”Förra helgen var mycket märklig. Temperaturerna här steg väldigt mycket, så allt utomhus smälte”, säger den chilenske glaciologen Luis Muñoz.
Även uppe på toppen av den närliggande Collinsglaciären såg han hur regn smälte isen.
”Det hade en direkt påverkan på glaciären, som borde få snö nu. Den borde inte utsättas för avsmältning vid den här tiden på året. Det här är uppenbarligen inte bra för glaciären”, säger han.
Klimatets bromsar pressas
Det är två olika varningssignaler, från två helt olika delar av världen. Men de pekar åt samma håll: klimatförändringarna påverkar inte bara människor, väder och hav – utan också de system som hittills har hjälpt till att bromsa utvecklingen.
Om skogen lagrar mindre kol än väntat, samtidigt som is och snö i Antarktis blir mer sårbara för extremvärme, försvagas två av planetens viktigaste skydd.
Klimatets bromsar finns kvar – men de verkar inte vara lika starka som vi kanske tidigare hade hoppats.
Läs också: De mest utsatta drabbas hårdast av klimatförändringar. E55
