COP31 pågår i Turkiet där det nu står klart att ett varmare klimat kommer att drabba sjukvården, där anläggningarna måste klimatanpassas. Frågan är vem som ska betala när det saknas miljarder.
Varmare klimat hotar sjukvården – miljarderna som saknas
Inför klimatmötet COP31, som drog igång i Turkiet under måndagen, har EU redan satt ner foten och sagt att man inte kommer att bidra med pengar till klimatanpassning.
”Alla samtal om nya pengar är över”, uppgav EU:s klimatchef Wopke Hoekstra nyligen.
De tidigare klimatmötena har fått kritik för att inte leverera tillräckligt på klimatområdet, och det pågående mötet utgör inget undantag.
Klimatförändringarna har dock blivit en allt större kostnad för länderna att hantera, som ingen riktigt vill ta i.
Hotar den globala sjukvården
De utgör samtidigt ett växande hot mot världens sjukvård.
”Klimatkrisen är nu en global hälsokris av pandemiska proportioner”, säger FN:s klimatchef Simon Stiell enligt ett pressmeddelande.
Måste satsa på klimatanpassning
Klimatanpassningen måste snabbt skalas upp på världens sjukhus och vårdanläggningar, i takt med att temperaturen stiger, om många människoliv inte ska gå till spillo.
”Klimatrisker hittar varje sårbarhet i ett sjukvårdssystem och förstorar den”, säger Stiell vidare enligt Euronews.
Han tillägger:
”Varje nationell anpassningsplan bör kunna besvara några grundläggande frågor: Kan vårdinrättningar hålla öppet under en värmebölja? Har de tillgång till säkert vatten efter en översvämning? Kan vårdpersonal upptäcka ett utbrott innan det sprider sig? Kommer de som är mest utsatta att få den vård de behöver?”
Det handlar alltså om nya pengar som måste satsas. Problemet är bara att sjukhusens budgetar ofta inte har pengar till klimatanpassning.
Världshälsoorganisationen WHO varnar för att mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor lever i områden som är särskilt sårbara för klimatförändringarna.
Åtgärder som ska rädda liv
Inför COP31 arbetade FN med åtgärder, sammanlagt sex stycken, som ska kunna rädda 1,6 miljoner människoliv varje år, enligt FN.
För varje investerad dollar på området kan samhället spara 24 dollar, visar uträkningar, genom färre sjukdomsfall, minskad dödlighet och bättre hälsa.
Stora investeringar
Men då krävs först stora investeringar.
Att klimatanpassa nu kommer inte bara att rädda liv, det kommer alltså även att vara bra för ekonomin längre fram.
Stabil temperatur livsviktigt
Konkreta åtgärder handlar bland annat om att installera energieffektiv luftkonditionering, bättre ventilation, solskydd och isolering. Operationssalar, intensivvårdsavdelningar och läkemedelsförråd behöver särskilt stabil temperatur.
”Vi borde närma oss klimatförhandlingarna som om människors liv hängde på dem – för det gör de”, säger Alan Dangour, chef för klimat och hälsa vid forskningsstiftelsen Wellcome, enligt Health Policy Watch.
Läs även:
