SSAB:s 6,2 miljarder kronor dyra satsning på fossilfritt stål i Oxelösund försenas till andra kvartalet 2027. Anledningen: en tjäder vid den kraftledning som ska leverera elen.
En tjäder var på väg att sänka SSAB:s gröna miljardprojekt
Fallet avslöjar ett systemproblem som hotar hela Sveriges gröna industriomställning.
Miljardugn utan el
SSAB tog investeringsbeslutet i juni 2023. En ny eldriven ljusbågsugn i Oxelösund ska ersätta den gamla masugnsprocessen och göra stålproduktionen fossilfri. Omställningen beräknas minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med cirka 3 procent.
Men ugnen behöver el. Mycket el.
Vattenfall Eldistribution fick i uppdrag att bygga en sju mil lång kraftledning genom Sörmland, från Hedenlunda till Oxelösund. Bygget startade sommaren 2024 efter att koncessionen vunnit laga kraft.
Sedan dök tjädern upp.
Artskydd mot klimatomställning
Hösten 2025 stoppade Länsstyrelsen Södermanland delar av bygget med hänvisning till artskyddsförordningen. Tjädrar i närheten riskerade att flyga in i ledningarna.
I februari 2026 avgjorde Mark- och miljödomstolen tre ärenden. Två beslut stod fast, ett återförvisades.
Den 1 april beviljade länsstyrelsen en ny dispens avseende tjäder. Även den överklagades, den här gången av BirdLife Sverige, Föreningen Södermanlands Ornitologer och Naturskyddsföreningen Sörmland, till Mark- och miljödomstolen.
”Det kan i värsta fall göra att det tar flera år innan ärendet är klart”, sa miljöadvokaten Pia Pehrson vid Foyen till Tidningen Näringslivet.
Lösningen som räddade projektet
Historien kunde ha slutat där. Men Fossilfritt Sverige tog initiativ till en dialog mellan föreningarna, Vattenfall och SSAB. Parterna enades om ytterligare försiktighetsåtgärder och kompensation för tjäder, bland annat att en angränsande skogsyta antingen skulle brukas med anpassat skogsbruk eller avsättas som skydd för tjäderns spelplats.
Kompromissen fick samtliga tre föreningar att dra tillbaka sina överklaganden den 29 maj.
”Det är olyckligt när processer blir så här långdragna, men vi hoppas nu att Vattenfalls och SSAB:s ambitioner och planer kan komma i mål”, sa Daniel Bengtsson på BirdLife Sverige till SVT Sörmland.
SSAB meddelade att driftsättningen, som senast planerats till tidig 2027, skjuts till andra kvartalet 2027. Bolaget ansökte redan 2016 om ökad effekt. Det innebär att tillståndsprocessen pågått i över ett decennium.
”Att externa faktorer där vi inte själva har rådighet nu tvingar fram en senareläggning av driftsättningen är oerhört frustrerande”, sa SSAB:s vd Johnny Sjöström.
Ett mönster, inte en engångsföreteelse
SSAB:s fall är inte unikt. Tvärtom visar det ett systemfel i hur Sverige hanterar tillståndsprocesser för stora industriprojekt.
Bara veckor innan SSAB:s besked kom nyheten att Energimyndigheten avslog en klimatinvestering på 8 miljarder kronor för koldioxidinfångning vid Heidelberg Materials cementfabrik på Gotland. S
litefabriken släpper ut 1,5 miljoner ton koldioxid per år, mer än fyra gånger svenska inrikesflygets utsläpp. Norge sa ja till samma teknik. Sverige sa nej.
Northvolt, som ville bryta kobolt i Sverige, pekade på samma problem: utdragna tillståndsprocesser som gör att investerare tappar tålamodet.
I april 2026 lade regeringen fram en proposition om ersättning vid artskyddsbegränsningar. En ny miljöprövningsmyndighet planeras till 2027. Men frågan är om reformerna kommer i tid.
Kan investerare lita på Sverige?
SSAB meddelar att förseningen inte väntas ha någon materiell påverkan på koncernens resultat eller kassaflöde 2026. Produktionen och leveranserna till kunder påverkas inte heller.
Men den strategiska risken handlar om något större. SSAB-aktien steg nära 60 procent under 2025, driven av amerikanska ståltullar och EU:s importrestriktioner.
Bolaget har fått 14,5 miljarder för ett nytt stålverk i Luleå. Finlands stat har tagit direkt kontroll över sin SSAB-post värd 2,7 miljarder.
Allt pekar i rätt riktning för SSAB. Utom tillståndsprocesserna.
Sverige marknadsför sig som ledande i grön omställning. Men när en tjäder kan försena ett projekt som minskar landets utsläpp med 3 procent, i en process som pågått sedan 2016, ställs en obehaglig fråga: kan internationella investerare lita på att svenska tillstånd håller?
”Det kan knappast ha varit lagstiftarens intention att det tekniska utförandet av en kraftledning prövas upprepade gånger”, sa Johnny Sjöström.
Kraftledningen genom Sörmland är sju mil lång. Vägen genom tillståndsprocessen visade sig vara längre.
