Ekobonden Gwenaël du Bus i Gottechain, några mil öster om Bryssel, har det kämpigt med personalen. Inte de som jobbar här – utan snarare de som inte vill.
Bönder ställs mot jaktplan i stora budgetbråket
Är det mat och traktorer som Europa ska satsa på? Eller stridsflygplan, broar och utvidgning?
Kampen är i full gång om nästa långtidsbudget.
Ekobonden Gwenaël du Bus i Gottechain, några mil öster om Bryssel, har det kämpigt med personalen. Inte de som jobbar här – utan snarare de som inte vill.
Det är svårt att hitta folk i dag som vill sitta på en traktor. Lönerna ökar i Polen och Rumänien så de vill inte komma hit längre. Det är bra för dem, men inte så bra för oss, säger du Bus när TT kommer på besök med en grupp andra journalister från Bryssel.
Bönderna här vill gärna göra sig hörda när EU:s medlemsländer nu återigen är inne i sin kanske allra mest infekterade förhandling för att enas om en ny sjuårig långtidsbudget.
Jaktplan i luften
Jordbruk och regionalpolitik är fortfarande två av de tyngsta utgiftsposterna och föreslås få drygt hälften, 54 procent, av miljarderna 2028-34.
Samtidigt är trycket hårt om att också satsa på annat.
Som ett rytande exempel dånar plötsligt ett F35-jaktplan förbi i luften hos de Bus, från närliggande flygbasen i Beauvechain. Kriget i Ukraina har fått försvar och säkerhet att kliva fram som tunga nya poster i EU-budgeten, med önskemål om mer pengar och fler gemensamma satsningar.
Tusentals miljarder
EU-kommissionen lade fram sitt stora budgetförslag förra sommaren. Det ligger totalt på ungefär 19 biljoner svenska kronor – 19 000 miljarder – motsvarande 1,26 procent av EU-ländernas totalt bruttonationalinkomst, bni.
Sedan dess har medlemsländerna och EU-parlamentet skärskådat förslaget för att bestämma sig för vad man tycker. Parlamentet vill som vanligt ha en högre budget – tio procent mer än kommissionen. Sverige tillhör i sin tur de länder som trycker på åt andra hållet.
Det kommer alltid att finnas goda skäl att öka budgeten – framför allt om man tror att någon annan betalar, sade statsminister Ulf Kristersson (M) syrligt i förra veckan, då han och övriga stats- och regeringschefer i EU hade en första ordentlig toppmötesdiskussion om budgeten.
Tuff verklighet
Just nu jobbar EU-länderna med att fram till i juni få ihop ett första motförslag, med siffror på hur mycket som borde gå till vad. I vanlig ordning lär det mötas av fortsatta protester från olika håll. Någon enighet väntas inte förrän tidigast framåt årsskiftet – om ens då.
Fram till dess lär alla göra vad de kan för att påverka slutresultatet. Fler ilskna traktorprotester väntas i Bryssel.
Ute i Gottechain beskriver Gwenaël du Bus en tuff verklighet, där det tog honom tio år att gå med vinst.
Min fru stod för alla gemensamma inkomster. Det är bara de fem senaste åren som jag har kunnat ta ut någon lön, säger ekobonden.
EU arbetar vart sjunde år fram en långtidsbudget som sätter ramarna för de kommande årens gemensamma utgifter.
Traditionellt domineras budgeten av jordbruksstöd och åtgärder för att jämna ut ekonomiska skillnader mellan olika delar av EU. Däremot ingår ytterst små summor för exempelvis sjukvård och utbildning, som varje land själv ansvarar för.
Budgeten finansieras huvudsakligen via nationella avgifter där länderna bidrar utefter sin folkmängd och ekonomiska styrka. Mindre summor kommer även från tullar och gemensamma EU-skatter – som flera EU-länder, kommissionen och parlamentet gärna vill utöka.
