EU:s nya koldioxidskatt kommer att dra in skattepengar motsvarande 100 miljarder kronor om året, enligt dokument som Financial Times sett.

ANNONS

EU:s nya koldioxidskatt Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), som ska skydda europeiska industrier från utländsk konkurrens från länder som inte har samma typ av klimatregleringar, kommer att fylla Bryssels skattkistor med mer än 10 miljarder euro om året, motsvarande 100 miljarder svenska kronor. Detta enligt det lagförslag som snart ska presenteras, skriver Financial Times som tagit del av EU-dokument.

EU-kommissionen tänker introducera skatten gradvis med start 2023, för att företagen ska få en ”övergångsperiod” för justeringar och för att marknaden ska uppleva ”minsta möjliga börda för handelsflöden och handelsoperatörer”, står det i texten, enligt Financial Times.

Stålindustrin vill ha snabbt genomförande

Industrier i EU, och särskilt stålindustrin, vill dock att CBAM ska komma på plats så fort som möjligt så de behöver inte bära bördan av att betala ett stigande koldioxidpris i EU medan konkurrenter utanför blocket inte behöver det.

EU-kommissionens förslag för att nå en reduktion av koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer kommer att presenteras nästa onsdag. Där ingår också förutom CBAM en omstrukturering av EU:s inre koldioxidmarknad, tuffare krav på utsläpp från bilar, och förslag på en fotogenskatt, enligt FT.

Ryssland exporterar mest

Pengarna från CBAM ska enligt förslaget öronmärkas för att betala av lånen till EU:s fond för coronavirus-återhämtningen på 750 miljarder euro. Förslaget har fått kritik från handelspartners utanför EU, särskilt Ryssland som fruktar att de kommer att drabbas hårdast av skatten. De är det land som exporterar mest energiintensiva produkter till EU, följt av Kina, Turkiet, Storbritannien och Norge.

CBAM kommer till att börja med rikta sig mot en begränsad mängd importvaror, som järn, stål, cement och gödningsmedel. Syftet är att hindra så kallat ”koldioxidläckage”, vilket innebär att industrier skulle kunna flytta sin produktion utanför EU för att slippa hårda klimatregleringar – för att sedan exportera tillbaka varorna till EU till lägre pris.

ANNONS
ANNONS

”När EU ökar sina klimatambitioner förväntas skillnaderna med tredjeländernas klimatåtgärder öka, med en ökad risk för koldioxidläckage för EU”, står det i texten enligt Financial Times.

Läs mer: EU:s gröna deal – handeln med utsläppsrätter görs om