EU tycker att Kina och USA gör för lite i klimatkampen – det var temat i EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen årliga tal om tillståndet i unionen. 

ANNONS

EU har förbundit sig till att sänka sina utsläpp med 55 procent till 2030 från 1990 års nivåer, ett mål som är juridiskt bindande.

I sitt tal i Europaparlamentet i Strasbourg, Frankrike, gav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besked om att EU satsar ytterligare 4 miljarder euro i klimatkampen till stöd för utvecklingsländers gröna omställning. Hon uppmanade samtidigt andra länder att göra detsamma, särskilt riktat mot Kina och USA, skriver Bloomberg.

”Team Europa bidrar”

För ett decennium sedan sade rika länder att de skulle mobilisera 100 miljarder dollar per år 2020 för att hantera klimatförändringarna – men det målet är långt ifrån uppnått, vilket ser ut att bli ett av huvudämnena på FN:s stora klimatkonferens i Glasgow i november, enligt Bloomberg.

”Vi levererade våra åtaganden – team Europa bidrar med 25 miljarder dollar per år – men andra lämnar fortfarande ett gapande hål mot att nå det globala målet”, säger Ursula von der Leyen.

”Europa är redo att göra mer. Men vi förväntar oss att USA och våra partners också steppar upp”.

Berörde halvledarkris och ny försvarsunion

Von der Leyen talade också om att EU nu tagit sig upp bland världsledarna i vaccineringen mot covid-19, trots en tuff start där man sackade efter USA och Storbritannien. Hon nämnde också halvledarkrisen som plågar bland annat fordonsindustrin. Det är enligt von der Leyen en fråga om ”teknologisk självständighet” att EU-länderna går ihop och ”tillsammans skapar ett toppmodernt chipekosystem”.

EU-kommissionens ordförande poängterade också behovet av en europeisk försvarsunion med hintar om att EU och NATO kommer göra gemensam sak med en gemensam deklaration innan årets slut.

ANNONS
ANNONS

”Europa kan och bör helt klart kunna och vilja göra mer på egen hand. Det som har hållit oss tillbaka fram till nu är inte bara en kapacitetsbrist – det är bristen på politisk vilja”, säger hon.

Läs även: Så kan svenska cementkrisen slå ut Europas industri [Dagens PS]