Telenors vd varnar för säkerhetsrisker med Elon Musks Starlink. Satellitnätverket saknar insyn och hotar konkurrensen på bredbandsmarknaden.
Telenors chef varnar: Starlink hotar säkerheten och konkurrensen
Telekomjätten Telenor riktar nu skarp kritik mot satellitbaserat internet, skriver den norska affärstidningen Dagens Næringsliv (DN). Koncernchef Benedicte Schilbred Fasmer varnar för att snabbväxande rymdaktörer som Elon Musks Starlink opererar utan samma strikta regelverk som traditionella fiberoperatörer.
Medan etablerade telekombolag lyder under hårda nationella säkerhetslagar kring kritisk infrastruktur saknar satellitnätverken motsvarande tillsyn. Enligt Fasmer riskerar privatpersoner och organisationer att helt tappa överblicken kring var data hamnar och vem som övervakar trafiken.
Att en enskild privat aktör kontrollerar avgörande uppkoppling innebär stora risker för både samhälle och försvar. Nyligen begränsades Ukrainas tillgång till Starlinks system, vilket direkt försvårade landets drönaroperationer och försvarsförmåga vid fronten.
Det belyser en sårbarhet som varken de nordiska länderna eller Europa har råd att acceptera. Samtidigt växer oron för att rymdbolagen kan dumpa priser över gränserna utan att ta samma samhällsansvar som nationella nätägare.
Läs också: ”Vilda västern” i rymden oroar astronomer. Dagens PS
Geopolitisk makt och hemliga påtryckningar
Frågan om vem som styr satelliterna sträcker sig långt bortom rena marknadsfrågor. Nya uppgifter från nyhetsbyrån Reuters visar hur USA:s regering under flera år haft hemliga kontakter med SpaceX för att tända eller släcka Starlink i olika konflikthärdar.
Det gäller bland annat förfrågningar om att kapa förbindelser för fientliga grupper i Jemen och Libanon, samt stöd till nätverket under oroligheter i Iran.
Händelseutvecklingen visar med tydlighet hur kommersiell rymdinfrastruktur har förvandlats till ett utrikes- och säkerhetspolitiskt påtryckningsmedel. När avgörande kommunikation ligger i händerna på ett privat bolag blir det otydligt vem som faktiskt fattar besluten vid kriser.
Denna maktkoncentration har lett till att EU aktivt arbetar med att stärka sin digitala suveränitet, bland annat genom det planerade satellitprojektet IRIS². Projektet ligger dock fortfarande flera år framåt i tiden, vilket lämnar Europa i ett fortsatt beroende.
Skärpt konflikt mellan stormakter och forskarvärlden
Den europeiska ambitionen att skydda egna aktörer har redan skapat politiska spänningar. När EU-kommissionen föreslagit att reservera viktiga frekvensband för europeiska bolag har reaktionerna från Washington blivit skarpa.
Företrädare för USA har varnat för motåtgärder mot europeiska företag om amerikanska rymdbolag utestängs från marknaden.
Samtidigt som stormakterna strider om inflytande och frekvenser växer larmen från forskarvärlden. Det snabbt ökande antalet satelliter i låg omloppsbana innebär påtagliga problem för astronomiska observationer.
Svenska rymdforskare vid Uppsala universitet har varnat för att trängseln i rymden medför växande risker för kollisioner och rymdskrot. Den tekniska kapplöpningen pågår för fullt på himlen, men reglerna för hur den ska styras har hamnat långt på efterkälken.
Läs också:
EU:s oljeräkning rusar – betalar 10 miljarder euro mer i månaden. Dagens PS
Högre elpris i vinter – så påverkas du som har elbil. E55
