För första gången någonsin kommer Kinas solkraftskapacitet att vara större än den för kolkraft. Men det innebär inte att kolet är på väg ut ännu.
Historiskt skifte: Mer solkraft än kolkraft i Kina


Mest läst i kategorin
Kina är på väg att nå en symboliskt viktig milstolpe i sin energiomställning.
Under 2026 väntas landets installerade solkraftskapacitet för första gången bli större än den samlade kapaciteten för kolkraft.
Utvecklingen markerar ett tydligt skifte i världens största energisystem, även om kol fortsatt spelar en central roll i elproduktionen.
Växer rejält
Enligt nya prognoser har den snabba utbyggnaden av sol- och vindkraft gjort Kina till världens största marknad för förnybar energi.
Vid slutet av året beräknas vind- och solkraft tillsammans stå för omkring hälften av landets totala installerade elkapacitet, medan kolkraftens andel sjunker till runt en tredjedel, skriver The Independent.
Samtidigt fortsätter den totala elkapaciteten att växa kraftigt i takt med ökande efterfrågan.
Att solkraften passerar kol i installerad kapacitet innebär dock inte att den omedelbart producerar mer el.
Senaste nytt
Byggs mer inom förnybar energi
Solenergi är beroende av väder och dagsljus, medan kolkraftverk kan köras kontinuerligt. Därför genererar kol fortfarande betydligt mer elektricitet.
Ändå visar utvecklingen att ny kapacitet i allt högre grad byggs inom förnybara energislag snarare än fossila.
Solkraftskapaciteten i Kina uppgick till omkring 1 200 gigawatt vid slutet av 2025, efter flera år av mycket snabb tillväxt. Kolkraften väntas samtidigt nå drygt 1 330 gigawatt under 2026.
Påverkar utsläppen
Parallellt planeras stora investeringar i elnät, energilagring och batterier för att hantera variationer i produktionen från vind och sol.
Utbyggnaden av förnybar energi har redan börjat påverka utsläppen. Under 2025 minskade den kolbaserade elproduktionen både i Kina och Indien, för första gången samtidigt på flera decennier.
Detta skedde efter att ny förnybar kapacitet räckte för att möta efterfrågeökningen.
Bygger även kolkraftverk
Trots detta fortsätter Kina att bygga nya kolkraftverk, främst som en försäkring mot elbrist vid extremväder eller svag vattenkraft.
Kritiker varnar för att dessa anläggningar riskerar att användas mer än planerat och därmed bromsa utsläppsminskningarna.
Officiella prognoser pekar ändå på att kolkraftens roll gradvis minskar. Vid slutet av 2026 väntas nära två tredjedelar av Kinas elkapacitet komma från icke-fossila källor.
Läs mer: Skammen har försvunnit – vuxna köper leksaker i massor. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.










