Butiksdöd, tuffa marginaler och pressad konsumtion. Men ett segment sticker ut. Lågpris vinner på att konsumenterna blir allt känsligare för priserna.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Butiksdöd, tuffa marginaler och pressad konsumtion. Men ett segment sticker ut. Lågpris vinner på att konsumenterna blir allt känsligare för priserna.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I PS Studio förklarar Fredrik Mässing, vd för Prisma Properties, varför lågprisbutiker går mot strömmen – och varför trenden bara har börjat.
Svensk handel pressas från flera håll. Men mitt i lågkonjunktur, höga räntor och inflation är det ett segment som växer stadigt: lågpris.
En färsk rapport från Handelsbanken visar att lågprisbutiker växt med 9 procent mellan 2017 och 2023. Det märks tydligt hos fastighetsbolaget Prisma Properties, som har lågpris som kärna.
”Det är framför allt inflationen, räntorna och en pressad privatekonomi som ligger bakom”, säger Fredrik Mässing. ”Men också att lågprisbutikerna har moderniserats. De är många fler och miljöerna är betydligt bättre i dag.”
Läs även: Vakanserna skrämmer – men här ser analytikerna köpläge. Realtid
Fredrik Mässing är tydlig med att trenden inte är en tillfällig reaktion på krisen. Snarare ett nytt köpbeteende.
”I Norden, och särskilt i Tyskland, är det accepterat att handla lågpris oavsett plånbok”, säger han. ”Sverige går mot samma konsumtionsmönster.”
Även hållbarhet är ett allt viktigare krav från hyresgästerna.
”De efterfrågar nya och moderna fastigheter. Intresset att etablera sig i nya lokaler är starkt.”
Prisma Properties finns i Sverige, Norge och Danmark och har 136 fastigheter från Kiruna till dansk-tyska gränsen.
”Vi är utvecklare. 70 procent av vårt bestånd är nyutvecklat sedan 2016–2017 och 46 procent har energiklass A till B. Det är ett väldigt modernt bestånd”, säger Mässing.
Bolaget jobbar med tre affärsområden: dagligvaror, lågpris och så kallade quick service restaurants – snabbmatskoncept som McDonald’s, Max, Chop Shop, Rasta och Dinners.
Bland hyresgästerna finns Dollarstore, Rusta, Jula, Jysk, Willys och Lidl.
”Vi jobbar med alla stora kedjor inom lågpris”, säger Mässing. ”Dagligvaror står för 22 procent av våra hyresintäkter. Inom snabbmat ser vi också ett starkt tryck.”
Expansionen sker inte bara i Sverige. Flera kedjor från Danmark etablerar sig i Sverige, samtidigt som svenska aktörer rör sig söderut.
”Vi ser ett fortsatt skifte där lågprisbutiker tar marknadsandelar. Det kommer att fortsätta under flera år”, säger Mässing.
Se hela intervjun med Fredrik Mässing i PS Studio – om lågprishandelns uppsving, bolagets strategi och varför trenden är långt ifrån över.
Se även: Kärnkraften splittrar Sverige: ”Ser tidsplanen som orealistisk”. Dagens PS
ANNONS
ANNONS
Börsen skakar, investerare flyr – men Christer Gardell gör tvärtom. Mitt i oron ökar han tempot och ser köplägen där andra ser kris. Sveriges mest kände aktivistinvesterare Christer Gardell växlar upp i börsoron. I ett skakigt geopolitiskt läge ser han inte skäl att ducka – utan tvärtom att agera. ”Nu är det stridsläge hos oss, …
Socialdemokraternas Mikael Damberg kräver en bred skatteöversyn som flyttar skattebördan från löntagare till kapitalägare. I Ekdals perspektiv pekar han ut hålen i systemet och varnar för att växande klyftor hotar samhällets sammanhållning. Sverige har fler miljardärer per capita än nästan något annat land i världen. Samtidigt växer oron för en backlash mot de superrika och …
Världens fjärde största ekonomi gör aktiva vägval som kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, reder ut vad det innebär och varför det är relevant för svenska investerare. Japan brukade vara världens tredje största ekonomi, men har halkat ner till fjärde plats efter att Tyskland gått om. Landet har haft …
En av Sveriges mest inflytelserika nationalekonomer riktar skarp kritik mot den ekonomiska politiken. Lars Calmfors menar att politiker fattar beslut utifrån vad som är politiskt effektivt, inte vad som är ekonomiskt klokt trots att de själva vet bättre. Politiker fångade i kortsiktigt spel Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, har i decennier varit en …
Europeiska hushåll sitter på enorma summor som aldrig når börsen. Ekonomijournalisten David Ingnäs kallar det en propp i det finansiella systemet. Sverige och ISK-kontot pekas ut som lösningen. Omkring 10 000 miljarder euro ligger parkerade på europeiska sparkonton utan att göra nytta. Pengarna når aldrig börsbolagen, aldrig investeringarna, aldrig tillväxten. Istället äts de långsamt upp …