Reglerna för att komma åt penningtvätt har skruvats åt tum för tum under decennier. Änder fortsätter de kriminellas aktivitet på höga nivåer.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Reglerna för att komma åt penningtvätt har skruvats åt tum för tum under decennier. Änder fortsätter de kriminellas aktivitet på höga nivåer.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
”Forskare menar att de hårdare regelverken inte hjälper”, säger Realtids chefredaktör Edvard Lundqvist i PS Studio och lyfter istället risken att oskyldiga privatpersoner hamnar i kläm.
Se även: Därför påverkar rusande kolpriser även svenskarnas el-faktura – Dagens PS
”Det är egentligen sedan början av 1990-talet som EU har kommit överens om hårdare regler mot penningtvätt”, beskriver Realtids expert och utvecklar;
”Men det var först efter de stora penningtvätt-skandalerna i framförallt Baltikum som en bredare allmänhet fick upp ögonen för problematiken och som reglerna skärptes rejält”.
Statistik visar att de hårdare reglerna har fått vissa typer av bedrägerier att gå ned. Det har exempelvis blivit svårare att komma undan med lika stora belopp.
Samtidigt är den kriminella aktiviteten kring penningtvätt långt ifrån löst.
Agnes Käll, nybliven doktor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, visar i sin avhandling att regelverket länge fungerat mer på papperet än i praktiken.
”Hennes huvudcase är att de här pengatvättarna och de kriminella pengarna hittar andra vägar bortom de traditionella banksystemen”, förklarar Edvard Lundqvist.
”Men en annan väldigt stor konsekvens är att privatpersoner som inte har begått några felaktigheter eller brott också fastnar i de här kontrollerna”.
Något som Dagens PS systertidning Realtid belyst i en rad artiklar.
”Man måste ju verkligen fråga sig är det här regelverket rätt tolkat? Här har bankerna ett ansvar att se till att de här konsekvenserna för oskyldiga blir mindre”, säger Edvard Lundqvist.
Realtids chefredaktör har förståelse för att regelverket mot penningtvätt måste vara robust men efterlyser samtidigt en snabbare och mer utbyggd kundtjänst från storbankerna som kan hjälpa till när enskilda privatpersoner hamnar i kläm.
Se även: Christer Gardell: ”Palatset har blivit en cirkus” – köper i börspaniken – Dagens PS
Aktiekurserna kan stiga trots att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen drar ned. Förklaringen finns i marknadens blick på framtiden. Bolagens vinstutsikter och ränteläget väger tungt. Börsen är ingen direkt spegel av hur ekonomin mår just nu. Aktiekurserna påverkas framför allt av vad investerare tror om bolagens framtida vinster och tillväxt. ”Det man ska …
USA betalade drygt 1 000 miljarder dollar i ränta på statsskulden under budgetåret som slutade i september, mer än landet lade på sitt försvar. Christian Ploog, börsexpert på Dagens PS, menar att svenska hushåll ska följa hur marknaden tar emot USA:s växande lån, eftersom de amerikanska räntorna är en referens för räntorna här. I en …
Kronan har gått sämst av de stora valutorna mot dollarn i år. För svenska sparare i amerikanska aktier har kronfallet lyft börsuppgången från 11,9 till 20,3 procent, ett år efter att kronrallyt åt upp hela vinsten. Enligt Bloombergs veckovisa sammanställning har kronan backat 7,12 procent mot dollarn hittills i år, medan euron och danska kronan …
Ju högre förväntningarna på AI-bolagen blir, desto mindre krävs för att kurserna ska falla, säger Christian Ploog. Hos Avanza och Nordnet finns 215 511 svenskar som äger Nvidia, och ännu fler har aktien i sina globalfonder. AI har blivit en av de starkaste drivkrafterna på börsen, och investerarna räknar med kraftigt stigande vinster i bolagen …
Nya krogar vid Slussen har gett lika många krogstolar som i hela Gamla stan, enligt Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling. Det var på Mälarterrassen som Urban Italian Groups Villa Valentina, Napolyon Sürers Brasserie Astrid och Tommy Myllymäkis Liv öppnade i maj, efter ett år då Slussen lockat stjärnkockarna till fastighetsägaren Atrium Ljungbergs nya lokaler. ”Bara …