Du lägger till en extra vara för att få fri frakt eller köper två produkter för att få den tredje gratis. Besparing – eller fälla? Ja, det beror på.
Vanliga shoppingvanan som kan spräcka din budget: "Inte rabatt"
Som konsument möts du ständigt av erbjudanden som lovar rabatt om du bara handlar lite mer.
Fenomenet är så vanligt att det numera fått ett namn: Spaving. Ordet är en sammanslagning av engelskans spending och saving och betyder ungefär att spendera pengar för att spara pengar.
Det kan handla om att du fyller på varukorgen för att nå gränsen för fri frakt, köper fler varor än du behöver eftersom de är nedsatta eller handlar för en viss summa för att få en större rabatt.
Problemet är att den påstådda besparingen kan göra att slutnotan blir betydligt högre än planerat – i värsta fall på grund av saker du verkligen inte behöver.
Läs även: Pensionärernas ånger: ”Sparade alldeles för mycket”. Dagens PS
Jakten på att ”vinna” köpet
När kunder går i spaving-fällan fokuserar de mer på rabatten än på hur mycket pengar som faktiskt lämnar kontot.
”Konsumenterna fokuserar på vad de sparar i stället för på vad de spenderar”, säger Charles Chaffin, professor vid Iowa State University och vd för företaget Money & Risk Inventory, till CNBC.
Han menar att målet med köpet kan förändras. Från att handla en produkt man faktiskt behöver börjar kunden i stället försöka ”vinna” själva transaktionen.
Butikerna är dessutom skickliga på att styra kundernas uppmärksamhet mot erbjudandet. Överstrukna ordinarie priser får rabatten att se större ut medan tidsbegränsade kampanjer och nedräkningsklockor skapar en känsla av brådska.
Dessutom upplevs det ofta som en förlust att tacka nej till en rabatt – även om man aldrig hade tänkt köpa varan från början.
Missa inte: Sverige sämst i Norden – och landet där pensionen räcker längre. Dagens PS
Fri frakt kan bli dyrt
Ett klassiskt exempel är gränsen för fri frakt. En kund som tänkt köpa en vara för 400 kronor kanske behöver handla för 700 kronor för att slippa en fraktkostnad på 60 kronor.
På pappret sparar kunden 60 kronor. I praktiken har personen spenderat 300 kronor mer än planerat.
Samma sak gäller erbjudanden som ”köp en, få en gratis” eller ”handla mer och få större rabatt”. De kan vara lönsamma om kunden faktiskt behöver samtliga varor – men inte om kampanjen skapar ett helt nytt köp.
”Om det skapar ett köp som inte fanns tidigare är det inte en rabatt – det är en ny utgift”, säger finansrådgivaren Mark Sanaiha.
Frågan som avslöjar fällan
Faller du ofta för butikernas knep och köper saker du inte behöver kan du exempelvis införa som regel att du alltid måste vänta innan du klickar på köp.
För att avgöra om ett erbjudande verkligen sparar pengar kan du fråga dig själv om varan hade hamnat i kundkorgen även utan kampanjen.
”Det är en rabatt om det står på din inköpslista. Om det inte står på listan spenderar du mer pengar än du annars skulle ha gjort”, konstaterar Chaffin.
Enligt honom kan det också vara klokt att skapa lite motstånd före köpet. Du kan exempelvis ha som regel att alltid använda en skriver inköpslista eller ta bort sparade kortuppgifter från nätbutiker.
För rabatten är ju faktiskt bara en besparing när den sänker kostnaden för något du ändå tänkte köpa. Annars är det butiken – inte kunden – som har gjort den bästa affären.
Läs också: Damberg hade fel – bankernas bruttomarginal på bolån minskar. Realtid
