Bostadsmarknaden i Sverige är hård, särskilt för unga som drömmer om en egen bostad i Stockholm. Ökande kötider och höga priser gör att allt fler unga vuxna tvingas bo kvar hos sina föräldrar, vilket skapar en rad samhällskonsekvenser.
Stockholm svårt för unga – nio år för egen lya
Mest läst i kategorin
Högst upp på många ungas lista står en fin bostad.
Samtidigt möts de av en tuff bostadsmarknad med höga räntor och en dysfunktionell hyresmarknad där kötiderna ofta är flera år långa.
Antalet unga som tvingas bo hemma hos föräldrarna blir nu allt fler.
Unga hemmaboende vuxna mellan 18-34 år har nästintill fördubblats från 12,5 procent till 21,9 procent mellan 2022-2023, konstaterar SvD.
Trögt i Stockholm
Den som väntar på något gott väntar alldeles för länge – i Stockholm.
Den genomsnittliga kötiden under 2023 för alla förmedlingar i och utanför Stockholms län var nio år, vilket är något kortare än under 2022 enligt Stockholms Bostadsförmedling.
För att få en bostad i innerstaden var utsikterna ännu dystrare och den genomsnittliga kötiden under 2023 var dryga 18 år.
Men det finns en ljusning i sikte.
Senaste nytt
Normal inkomst inte tillräckligt
Nyproducerade hyresrätter har många gånger en kortare kötid, ibland till och med kortare än 1 år.
Problemet?
De är alldeles för dyra för en person med en normal inkomst, vilket SVT tidigare rapporterat. Utbudet av billiga hyresrätter motsvarar inte efterfrågan.
“Om unga ska kunna flytta hemifrån är det sådana bostäder vi behöver”, säger Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen till SvD.
Ökade kötider
Alternativet blir att köpa en bostad för att kunna flytta hemifrån – men långt ifrån alla unga vuxna har råd.
För att köpa en etta i Stockholm behövs i snitt en kontantinsats på 429 381 kronor.
Även för den som siktar på en billig hyresrätt ser prognosen mindre bra ut.
Det statliga investeringsstödet som infördes 2017 och innebar att det fanns en gräns för hur hög hyran fick vara, slopades av dåvarande regeringen 2022.
Det har lett till minskade byggstarter av hyresrätter.
I samma veva ökade den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt för hela Stockholms regionen från 9,2 år till 9,4 år visar tidigare siffror från Stockholms Bostadsförmedling.
Konsekvener för samhället
Att vara ung och inte ha en egen bostad kan leda till flera olika följder enligt SvD.
Unga som inte har ett eget hem brukar ofta vänta längre med att skaffa barn, menar Cecilia Enström Öst, bostadsforskare vid Uppsala universitet.
Hennes forskning visar även att de som har råd att köpa en bostad ofta kommer från familjer med högre socioekonomisk status.
Bostadsbristen påverkar dessutom studenterna i Stockholm, som ibland tvingas tacka nej till utbildningar då de inte hittat någon bostad och inte har råd att köpa.
Läs även: Här är det svårt att ha råd med att köpa bostad. Dagens PS
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.