Under flera år stod bankerna stilla medan tusentals äldre lurades på sina besparingar. Men efter en hård uppgörelse på Rosenbad vände det.
Statsministern rasade – då tvingades bankerna agera
Matilda Habbe
Uppdaterad: 10 juni 2025Publicerad: 10 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Mer behöver göras för att skydda konsumenter från bedrägerier, skrev Finansinspektionen i fjol.
Uppmaningen kom efter att myndigheten kunnat konstatera att det under andra halvåret 2023 genomfördes fler än 135 000 bedrägliga transaktioner och att brottsvinsterna från dessa transaktioner uppgick till 1,1 miljarder kronor.
Det var ungefär en tredubbling av beloppet jämfört med andra halvåret 2020.
En stor del av dessa pengar kom bedragarna över med hjälp av vishing, där bedragare via telefon utger sig för att vara från exempelvis banken.
I många fall manipuleras konsumenten till att själv föra över pengar. Den metoden stod för 554 miljoner kronor under andra halvåret 2024 – en ökning från 511 miljoner kronor halvåret innan, enligt statistik från FI.
I en av de största rättegångarna hittills dömdes nyligen fyra personer för att ha lurat ett 80-tal offer på totalt över 12 miljoner kronor. Den äldsta brottsutsatta var 90 år gammal.
Vad är vishing?
Vishing är en form av telefonbedrägeri – en sammandragning av orden voice och phishing. Bedragaren ringer upp och utger sig ofta för att vara från din bank, polisen eller en myndighet. Målet är att lura dig att:
- Logga in med BankID
- Lämna ut känslig information
- Själv föra över pengar till bedragarens konto
De utnyttjar ofta stress och rädsla för att få dig att agera snabbt.
En särskilt lömsk variant är fysisk vishing, där bedragaren först ringer och sedan dyker upp hemma hos offret – ofta utklädd till polis eller banktjänsteman – för att ”ta hand om” värdesaker.
Källa: Nordea
Tidiga varningar ignorerades
“Att bättre skydda konsumenterna på finansmarknaden och strypa pengaflöden till kriminella behöver stå högst på agendan för bankerna och betaltjänstleverantörerna”, sa Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen, i fjol.
ANNONS
Men trots att polisens nationella bedrägericenter redan 2021 hade en lista med åtgärder som kunde ha stoppat många av bedrägerierna, till exempel fördröjda transaktioner och dubbelsignering, sa bankerna nej.
“Från början skrattade de åt mig”, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam till SvD.
Skälet? När kunden själv gör överföringen – efter att ha blivit vilseledd av bedragaren – är banken sällan skyldig att ersätta pengarna. Därför fanns det inget ekonomiskt incitament för bankerna att agera, enligt bedömare som SvD talat med.
ANNONS
Senaste nytt
Vändpunkten: en arg statsminister
Det var först efter att SVT:s Uppdrag granskning visade hur svenska pensionärer systematiskt lurades av ligor i Spanien som något hände. Dagen efter reportaget kallade statsminister Ulf Kristersson till krismöte med bankernas toppchefer.
Enligt SvD:s källor var statsministern så upprörd att han mer eller mindre beordrade bankerna att agera. Finansmarknadsminister Niklas Wykman konstaterar att hotet om ny lagstiftning var en effektiv morot:
“Mitt budskap till bankerna var att antingen löser man det här problemet eller så kommer det lagstiftning på plats som tvingar fram lösningar”, säger han till SvD.
Åtgärderna som började bita
ANNONS
Efter mötet tog det fart.
I maj 2024 lanserade Bankföreningen ett åtgärdsprogram med nya säkerhetslösningar, bland annat tidsfördröjda transaktioner och krav på dubbelsignering vid större överföringar.
Läs även: Bedrägeri: Här halkar svenskarna efter. Dagens PS
Fall framåt – men också för sent?
Statistiken visar att åtgärderna har gett resultat. Under 2024 minskade brottsvinsterna från telefonbedrägerier med 40 procent jämfört med året innan, enligt siffror som Senioren tagit del av. Antalet polisanmälda bedrägeribrott sjönk också något.
“Vi är väldigt nöjda med de förändringar som har gjorts. Vi gör ju regelbundna undersökningar hos våra medlemmar för att se hur det fungerar”, kommenterade PRO:s generalsekreterare Christine Cars-Ingels i Dagens Nyheter i maj.
Men kritiken finns kvar. Enligt flera källor hade tusentals brott kunnat förhindras om bankerna agerat tidigare.
“Framförallt om bankerna hade gjort en risk- och konsekvensanalys innan de införde BankID, mobilt BankID och Swish – då hade kanske alla som lurats sluppit att bli lurade”, konstaterar polisens Björn Sidenhjärta.
Så skyddar du dig mot vishing
- Lägg på direkt om ett samtal känns konstigt
- Logga aldrig in med BankID på uppmaning av någon annan
- Lämna aldrig ut kortnummer, lösenord eller koder via telefon
- Ring upp själv på det officiella numret till din bank eller myndighet om du är osäker
- Släpp aldrig in okända personer i ditt hem, även om de säger att de är från banken eller polisen
- Prata med äldre släktingar – bedragarna riktar ofta in sig på personer födda på 30- och 40-talet
Riktiga banker eller myndigheter ringer aldrig och ber dig logga in eller lämna ut känsliga uppgifter.
Källa: Nordea
ANNONS
Läs också: Problemet växer – så många spärras av bankerna. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS