Att låta pengarna ligga och skvalpa på ett vanligt konto kan kosta mer än det smakar. Här förklarar experterna hur du ska tänka.
Så mycket pengar ska du ha på kontot – enligt experterna
Matilda Habbe
Uppdaterad: 26 juni 2025Publicerad: 26 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Hur mycket pengar ska man egentligen ha på sitt lönekonto, och hur mycket bör ligga på ett sparkonto?
Det finns inget magiskt tal. Däremot finns det riktlinjer som kan göra stor skillnad för både tryggheten och avkastningen.
Missa inte: “Sparkontot är dödförklarat”: Går miste om miljarder. Dagens PS
Inte mer än du behöver
Ett lönekonto, eller transaktionskonto, ska främst användas för löpande utgifter: hyra, mat, lån och räkningar.
Visst har bankerna lekt med ränta även på lönekontot, men numera är räntan där i regel obefintlig. Därför vill du inte ha mer pengar där än nödvändigt.
Enligt den certifierade finansiella rådgivaren Barbara Ginty, som citeras i Fortune, räcker det med en buffert på en till två månaders utgifter på lönekontot. Om dina månadskostnader är 20 000 kronor, kan det alltså vara rimligt att ha 30 000–40 000 kronor tillgängligt där.
Målet är att slippa övertrasseringsavgifter och ändå ha tillgång till pengar direkt – utan att sitta på ett dött kapital.
Andra är hårdare än så. Enligt Compricer ska man inte ha mer än några tusenlappar i buffert på lönekontot. Alla större summor bör istället flyttas till ett konto med avkastning.
ANNONS
Jämförelsetjänsten får medhåll från Länsförsäkringars tidigare privatekonom Emma Persson.
“Det är dumt att ha mer pengar än du behöver på konton utan ränta”, har hon tidigare sagt till SvD.
ANNONS
Senaste nytt
Spara smart – och få ränta
Resten av dina pengar bör således placeras där de gör nytta.
Barbara Ginty rekommenderar att man har en nödfond på tre till sex månaders utgifter placerad på ett konto med ränta.
Har du barn eller försörjningsansvar? Då kan det vara klokt att sikta mot sex till tolv månader som buffert, säger hon.
”Din nödfond är där du bör ha den största delen av ditt likvida kapital”, påpekar Ginty.
Hon får medhåll från Jennie Sandén, privatekonomisk expert på Danske Bank.
ANNONS
“Min tumregel brukar vara att man bör ha mellan 3-6 månaders utgifter på ett buffertkonto, alltså sparkonto. Jag vet att det är många som säger att du ska spara tio procent av din bruttolön eller årslön, men jag brukar vända på det och säga att du bör spara så du klarar dina utgifter. Om du inte har några inkomster så kommer ju utgifterna ändå”, säger hon till Göteborgs-Posten.
Automatisera – och undvik frestelser
Ett annat råd är att sätta sparandet på autopilot. Om du schemalägger en överföring från lönekontot till sparkontot i samband med lön, slipper du frestelsen att använda pengarna till annat.
Tanken är enkel: pengar du aldrig ser, är pengar du aldrig hinner spendera.
Och resten?
Det är förstås lockande att lägga hela bufferten på ett sparkonto med hög ränta. Det är dock viktigt att man inte har för mycket pengar liggandes där.
Det kan göra att du går miste om avkastning på börsen, särskilt om du har lång sparhorisont.
För större mål längre fram – till exempel pension eller bostad – kan indexfonder och andra investeringar ge bättre resultat över tid. Poängen är att hålla balansen mellan trygghet och tillväxt.
“Du ska inte ha långsiktiga pengar på sparkonto – om man tänker att man ska spara till sin pension exempelvis. Investerar du pengarna på börsen så får du möjlighet till bättre avkastning över tid än vad du får på sparkonto där det är väldigt stor risk att pengarna äts upp av inflationen”, säger Sandén.
ANNONS
Läs också: Sverige sämst i Norden – men nu får svenskarna pengar. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS