276 000 barn i Sverige lever i fattigdom, enligt Rädda Barnen blir låginkomsttagande familjer mer utsatta – och värst är det för de ensamstående föräldrarna.
Rapport: Hälften av ensamstående har inte råd med näringsrik mat
De senaste åren har det blivit svårare för många att få ihop inkomster och utgifter. Priset på nödvändiga utgifter som för mat, energi och bostad har ökat drastiskt samtidigt som många av de offentliga trygghetssystemen har tappat i realt värde under perioden.
Speciellt utsatta är de ensamstående föräldrarna, framgår det i en ny rapport från Verian som bland andra Rädda Barnen beställt.
”Det är inte bara en fråga om statistik. Det är en fråga om barns rätt att få vara barn. Att få leka, lära, växa och drömma – utan att begränsas av tomma kylskåp, inställda fritidsaktiviteter eller känslan av att inte höra till”, skriver Åsa Regnér, Generalsekreterare för Rädda Barnen, i rapportens förord.
Pengarna räcker inte till
Trots att utgångsläget blivit bättre sedan 2023 visar rapporten att barnfamiljer med ensamstående och sammanboende föräldrar med låga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till tillräcklig och näringsrik mat, kläder samt fritids- och familjeaktiviteter.
Läs mer: Deppigt om matpriser trots halverad moms
Nyckeltal från rapporten
- 5 av 10 ensamstående och 3 av 10 sammanboende föräldrar med låga inkomster oroar sig för sin försörjning och hur det påverkar barnen. Motsvarande siffra bland allmänheten är 8 procent.
- 5 av 10 ensamstående och 3 av 10 sammanboende föräldrar med låga inkomster har de senaste sex månaderna haft svårt att ge näringsrik mat, kläder efter årstid eller fritidsaktiviteter till sina barn. Motsvarande siffra bland allmänheten är 7-10 procent.
- 1 av 4 ensamstående och 1 av 10 sammanboende föräldrar med låga inkomster klarar inte av extra utgifter över 500 kr en vanlig månad. Motsvarande siffra bland allmänheten är 1 procent
- 1 av 4 ensamstående och 1 av 7 sammanboende föräldrar med låga inkomster har de senaste sex månaderna haft svårt att göra en familjeaktivitet som kostar pengar, köpa leksaker eller andra materiella saker barnen behöver, betala fritidsaktiviteter till barnen och betala för kollektivtrafik. Motsvarande siffra bland allmänheten är en 1 procent.
”Boendekostnaderna är den största utgiften för de flesta familjer. När tre av tio ensamstående har haft svårt att betala räkningar kopplade till sitt boende och många saknar marginaler för ens en mindre kostnadsökning, då ser vi hur kostnadskrisen slår direkt mot barnen. Ett tryggt hem är grunden för barns liv, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen i ett kommenterande pressmeddelande.
Stressen drabbar barnen
Enligt Rädda Barnen lever 276 000 barn i Sverige i fattigdom.
”Barn beskriver att de känner oro, känner av föräldrars (ekonomiska) stress och märker av de små matkassarna. De har inte råd med att följa med kompisar till badhuset, vara med i en föreningsidrott, eller sådant som för många andra barn är en ren självklarhet. De hamnar utanför”, säger Sara Damber, Sverigechef på Rädda Barnen.
Läs mer: Därför vill vi inte ha barn längre
