Sänkt skatt, billigare mat, lägre elskatt och billigare kollektivtrafik. På kort tid har regeringen lagt fram flera åtgärder som ska ge svenska hushåll mer kvar i plånboken.
Nya stöd: Vissa svenskar ska få 22 000 kronor mer i plånboken
I höstbudgeten gick mer än hälften av reformerna till hushållen, bland annat genom sänkt inkomstskatt, halverad matmoms och sänkt elskatt.
Därefter har regeringen fyllt på med nya åtgärder. I en extra ändringsbudget på 17,5 miljarder kronor ingår bland annat tillfälligt sänkta skatter på bensin och diesel, tillfälligt stöd till kollektivtrafiken, pengar till lantbruket och extra medel för elstöd.
Valfläsk säger många – något finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillbakavisar:
”En del verkar inte riktigt ha insett vidden av det som nu händer. Och då är det självklart för mig att göra vad jag kan för att underlätta, precis som andra kollegor gör som inte har valår. Så valår eller inte, det här behöver göras för att vi är i en mycket, mycket besvärlig situation”, säger hon till TV4 Nyheterna.
Läs även: Betalkortets dagar räknade – så ska vi betala framöver. Dagens PS
Kan få 22 000 kronor mer
Vad vi kan konstatera är att valfläsket åtminstone tycks ge vissa svenskar mer pengar kvar i plånboken. Åtminstone tillfälligt.
”Den typiska tvåbarnsfamiljen är i centrum”, konstaterade Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i våras. Och fel har han inte.
Enligt beräkningar från SEB, som Privata Affärer tagit del av, kan en tvåbarnsfamilj i villa få nära 22 000 kronor mer i plånboken under 2026.
För en löntagare i hyresrätt i Göteborg landar tillskottet på omkring 9 500 kronor. En senior i villa i Stockholm får enligt samma beräkning knappt 8 600 kronor.
”Den sänkta inkomstskatten gör störst avtryck i plånboken. För pensionären i våra räkneexempel är det i stället matmomsen som blir den viktigaste åtgärden sett till plånboken”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Missa inte: Nya siffror: Här får svenskarna mest för pengarna utomlands. Dagens PS
Kritik mot politiken
Flera ekonomer har varnat för att stöden riskerar att bli en ny politisk vana, där staten kliver in varje gång hushållen drabbas av högre priser.
John Hassler, professor i nationalekonomi, kallar exempelvis elstöden för ”vansinnig politik”.
”Vi kan inte fortsätta att curla hushållen, att skydda dem så fort någonting händer i ekonomin. Nästa gång kanske det är till Spotify om Spotifypriserna går upp, eller nästa gång kaffeskörden slår fel så blir det kaffestöd”, säger han hos SVT.
Även Socialdemokraterna är kritiska. Partiet menar att regeringen borde satsa på mer långsiktiga reformer i stället för tillfälliga stöd kort före valet.
Läs också: Energikrisen driver hushåll mot nya lösningar. Realtid
