EU:s nya regler om öppenhet kring löner närmar sig med stormsteg. I Sverige får vi dock vänta längre än väntat. Regeringen vill nu ge arbetsgivare mer tid att förbereda sig inför det så kallade lönetransparensdirektivet.
Nya löneregler skjuts upp – då blir din lön offentlig
I stället för att träda i kraft sommaren 2026 planeras de nya reglerna nu börja gälla först vid årsskiftet 2027.
Bakgrunden är att arbetsgivarorganisationer varnat för att den ursprungliga tidsplanen kan bli svår att hinna med.
Missa inte: Sparexperten: Många sparare gör just nu samma misstag. Dagens PS
Nya regler ska öka insynen i löner
Men låt oss börja från början. 2023 antog EU det så kallade lönetransparensdirektivet. I grund och botten handlar det om att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. I EU tjänar exempelvis män 13 procent mer än kvinnor – en siffra som varit oförändrad de senaste 10 åren.
Tanken är att både arbetstagare och arbetssökande ska få bättre insyn i hur löner sätts och att lönerna ska bli både transparenta och lättillgängliga för anställda.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
”När du till exempel söker ett jobb så måste arbetsgivaren skriva i annonsen vilket lönespann som gäller för tjänsten. Så du behöver inte sitta och gissa längre. Den stora fördelen är ju för löntagare helt klart att det finns en möjlighet att få information om vad andra tjänar och att det skulle kunna förändra hur vi ser på och pratar om löner i Sverige”, har Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, tidigare förklarat.
Därtill har medarbetare rätt att begära ut genomsnittslönen hos kollegor med liknande tjänster, även uppdelat efter kön.
Arbetsgivare varnar för stora utmaningar
För arbetsgivare innebär det nya direktivet vissa utmaningar. Dessa måste bland annat redovisa snittlöner och säkerställa att lönesättningen är rättvis och transparent. Om löneskillnaderna mellan könen överstiger fem procent måste man motivera skillnaden och vidta åtgärder för att minska den.
När regeringen i januari i år presenterade sitt lagförslag var planen att lagändringarna skulle börja gälla den 1 juli 2026 och att arbetsgivare för första gången skulle lämna så kallade lönerapporter till tillsynsmyndigheten Diskrimineringsombudsmannen senast den 20 maj 2027.
Men arbetsgivarorganisationerna har framfört att den tidsplanen skulle innebära betydande utmaningar.
Regeringen har därför valt att lyssna.
“Lönediskriminering måste bekämpas. Det långsiktiga samarbetet mellan staten och arbetsmarknadens parter har över tid också bidragit till att minska de osakliga löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad. Det är därför viktigt att vara lyhörd när arbetsgivarna tydligt har framfört att det behövs mer tid. På så sätt håller vi nere den administrativa bördan och får bästa möjliga effekt för jämställdheten”, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.
Läs även: Beskedet: Inga extra pengar till Sveriges pensionärer. Dagens PS
Ny tidsplan för reformen
Den nya planen är alltså att lagändringarna i stället ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Som följd av det skjuts även rapporteringskravet fram. Arbetsgivare ska då lämna sina första lönerapporter till Diskrimineringsombudsmannen senast den 20 maj 2028.
Enligt regeringen ligger de nya datumen i linje med vad arbetsgivarorganisationerna själva föreslagit. Bedömningen är att den längre förberedelsetiden ska ge arbetsgivare och arbetsmarknadens parter bättre möjligheter att anpassa sig till de nya reglerna.
Välkomnas av SKR och Arbetsgivarverket
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har, tillsammans med Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket, vid flera tillfällen uppmärksammat regeringen på behovet av mer tid inför införandet.
”Det är bra att regeringen har lyssnat på oss. Nu får arbetsgivarna mer tid på sig att ställa om för att hantera de nya reglerna och bättre förutsättningar för att klara ett bra genomförande”, säger SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.
Hon får medhåll från Andreas Nyström, förhandlingschef på Arbetsgivarverket.
”Det är mycket positivt att regeringen har tagit till sig av våra argument och skjuter på genomförandet”, säger han i ett pressmeddelande.
Han riktar dock också viss kritik mot direktivet:
”Men den faktiska utformningen av regeländringarna måste också anpassas så att rapporteringen kan utgå från månadslön, det mått som faktiskt används på svensk arbetsmarknad”.
Läs också: Svenskar jobbar mest i Norden – får ändå lägst lön. Realtid
