Sverige har länge varit på väg mot ett kontantlöst samhälle. Men nu svänger politiken. Från sommaren 2026 kan fler butiker tvingas ta emot kontanter.
Ny lag om kontanter 2026 – så påverkas du
Sverige har blivit ett kontantlöst samhälle, konstaterade PS i fjol.
Enligt definitionen av riksdagen och Riksbanken krävs det inte att kontanter helt försvinner för att ett samhälle ska kallas kontantlöst. Det räcker att de används så sällan att de i praktiken slutat fungera som betalningsmedel.
Med den definitionen är Sverige redan där, hävdade man i en rapport från kommunikationsföretaget Insight Intelligence.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Det är en utveckling som fått kritik.
”När kontanter inte kan användas innebär det att människor som inte har tillgång till digitala betalverktyg stängs ute”, sa Björn Eriksson, ledare av kontantupproret, i fjol.
Och nu svänger politiken.
I ett nytt lagförslag vill man säkra Sveriges kontanter. Det innebär att flera butiker från sommaren 2026 kan tvingas ta emot både sedlar och mynt.
Bakgrunden är en växande oro för både krisberedskap och att vissa grupper riskerar att hamna utanför när betalningar blir helt digitala.
Matbutiker – måste ta emot kontanter
För dig som konsument innebär förändringen att du lättare ska kunna använda kontanter i viktiga sammanhang.
Den största förändringen gäller livsmedelsbutiker.
Som konsument ska du, förslagsvis från och med 1 juni 2026, alltid kunna betala med kontanter i mataffären, så länge butiken är bemannad.
Blir lagen verklighet blir butikerna skyldiga att ta emot kontanter, med vissa undantag. Bland annat får kontanterna inte innebära en säkerhetsrisk för personalen.
Syftet är att säkerställa att alla kan köpa nödvändiga varor, även om digitala betalningar inte fungerar eller om man saknar kort och appar.
Apotek – omfattas av samma krav
Samma regler föreslås gälla för apotek.
Även här ska kontanter accepteras i bemannade kassor, eftersom det handlar om samhällsviktiga tjänster som medicin och vårdrelaterade produkter.
Regeringen menar att just dessa verksamheter är avgörande i vardagen och därför inte ska kunna välja bort kontanter.
”Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter”, sa riksbankschef Erik Thedéen i fjol.
Här kan du fortfarande bli nekad
Det blir dock inte ett totalt krav överallt. I vissa fall kan du bli nekad om du vill betala med kontanter.
Butiker kan exempelvis neka kontanter om det finns säkerhetsrisker eller om hanteringen blir för kostsam. Butiker ska också kunna neka kontanter vid enskilda försäljningar där det finns goda skäl att neka kontant betalning.
Det innebär bland annat att vissa mindre verksamheter eller obemannade butiker fortsatt kan vara kontantfria.
Läs även: Så saboterar du din egen pension: ”Det mest förödande misstaget”. Dagens PS
Du ska kunna ta ut och sätta in i hela landet
I en rapport från Kontantupproret konstaterar man att många av Sveriges län idag har bristande tillgång till möjligheten att ta ut kontanter, och även sätta in kontanter och att hantera dagskassor. Problemen gäller inte bara landsbygd utan även tätorter och stadsområden.
Även det ska det bli ändring på. Lagförslaget ställer nämligen också krav på infrastrukturen bakom kontanterna.
För dig som konsument innebär det att du ska kunna ta ut pengar i hela landet och även sätta in kontanter i ”betryggande utsträckning”.
Samtidigt ska företag få bättre tillgång till tjänster som växelkassa och insättning av dagskassor.
Därför svänger politiken
Att politiken nu ändrar kurs beror på flera faktorer.
Dels handlar det om att kontanter används allt mindre – i dag sker nio av tio köp digitalt. Samtidigt pekar regeringen på risker med utvecklingen, bland annat digitalt utanförskap och sårbarhet vid kriser.
Vid exempelvis cyberattacker eller strömavbrott kan digitala betalningar sluta fungera. Då blir kontanter ett viktigt alternativ för inköp av mat och medicin.
Debatt om hur stor effekten blir
Alla är förvisso inte övertygade om att lagen får någon större effekt. Bland annat menar Lagrådet att lagen riskerar att bli verkningslös.
En invändning är att många butiker och apotek redan i dag tar emot kontanter och att lagen därför inte förändrar särskilt mycket.
Dessutom saknas tydliga sanktioner, vilket innebär att företag som bryter mot reglerna i praktiken inte riskerar några större konsekvenser.
Utvecklingen går i motsatt riktning
I slutändan rör sig utvecklingen åt ett helt annat håll, och det fort.
Bland annat arbetar Mastercard med lösningar som kan göra både kredit- och betalkort överflödiga redan före 2030 – det har Dagens PS skrivit om tidigare.
I stället för kortnummer testas system där varje betalning får en unik kod och där betalningar kan godkännas med exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Det innebär att du i framtiden ska kunna betala utan vare sig kontanter eller fysiska kort.
Utvecklingen beskrivs som nästa steg i ett betalningslandskap som gått från sedlar och mynt till kort – och vidare till helt digitala lösningar.
Läs också: Ny lag stöper om gigekonomin: Skydd eller regelkrångel? Realtid
