Intresset för att binda bolånet är det största sedan början av 2022. Men för den som vill följa trenden finns en kostnad att väga in.
Nu ska fler svenskar binda bolånet – experten: "Billigare att ligga kvar"
Tidigare i år, i mars, var andelen som valde att binda räntan hos SBAB rekordstor. Sedan kom en tvärvändning och i juli valde 98 procent av kunderna istället rörlig ränta.
Men nu verkar pendeln, återigen, vända.
I oktober överväger 15 procent att binda sina rörliga bolån under de kommande tre månaderna, enligt SEB:s senaste Boprisindikator. I september var andelen 11 procent.
Så många har inte funderat på att binda sedan början av 2022, strax före Riksbankens förra omgång av räntehöjningar.
Läs även: De har miljoner på kontot – men vågar inte använda pengarna. Dagens PS
Räknar med högre ränta
Förklaringen finns enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández i signalerna från Riksbanken.
”Riksbankens allt tydligare signaler har fått hushållen att förstå att räntan är på väg upp. Inte sedan början av 2022, precis innan Riksbanken inledde sin förra höjningscykel, har så många funderat på att binda bolånet”, konstaterar han.
Hushållen tror nu att styrräntan kommer att ligga på 2,13 procent om ett år. Förra månaden räknade de med 2,04 procent.
Missa inte: Bråkade om halv kvadratmeter: Döms att betala en halv miljon. Dagens PS
Tryggheten kostar
Det finns, förstås, ett pris för tryggheten.
Skillnaden mellan rörliga och bundna räntor har ökat under året och i september låg storbankernas snitträntor för rörliga lån på omkring 2,7 procent, enligt siffror från DN. För tre års bindningstid var räntan ungefär en halv procentenhet högre.
”Du betalar en premie för att sova gott om natten”, säger Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, till tidningen.
”Har man marginaler att parera ränteökningar blir det billigare att ligga kvar på rörlig ränta och lägga undan mellanskillnaden själv”, tycker hon.
Svårt att pricka rätt
Den som väntar på det perfekta tillfället att binda har en besvärlig uppgift framför sig. Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, tycker att den egna ekonomin är en bättre utgångspunkt än försök att förutse räntorna.
”För gemene man är det nog bättre att försöka tänka utifrån sina egna förutsättningar än att försöka tajma in räntemarknaden. Det är svårt”, säger hon till DN.
Ränteförväntningarna har dock inte fått hushållen att tappa tron på bostadspriserna.
I SEB:s oktobermätning tror 53 procent på stigande priser det kommande året, upp från 51 procent i september. Andelen som väntar sig fallande priser ligger kvar på 10 procent.
Enligt Fernández väger stark tillväxt, god köpkraft och lättade bolåneregler för tillfället tyngre än oron för högre räntor.
Läs också: Så mycket dyrare blir varje tank när bensinskatten höjs. E55
