Kan en sprillans ny lyxbil verkligen göra oss lyckligare? Nej, slår den omtalade författaren Morgan Housel fast.
Nej, din lycka kostar inte en miljon – experten avslöjar sanningen


Mest läst i kategorin
Tvärtom riskerar den ständiga jakten på mer att göra oss mer otillfredsställda än någonsin.
I en mycket uppmärksammad text om pengars psykologi på CNBC förklarar Housel varför allt fler prylar och allt högre inkomster sällan leder till varaktig lycka.
Bakom resonemanget finns en enkel men obekväm sanning: vår hjärna drivs inte av trygghet eller tillfredsställelse – utan av dopamin: belöningsämnet som triggas av längtan, förväntan och jakten på något nytt.
Hjärnan vill inte ha saker – den vill ha dopamin
Morgan Housel slår fast att hjärnan egentligen inte vill ha dyra bilar, stora villor eller exklusiva prylar. Det som lockar är själva processen att vilja ha något.
Han hänvisar till boken The Molecule of More, där dopamin beskrivs så här:
“Dopamin är begärets kemikalie som alltid ber om mer – mer saker, mer stimulans och mer överraskningar. I jakten på detta låter den sig inte hindras av känslor, rädsla eller moral. Ur dopaminets perspektiv är det inte ägandet som betyder något; det är att få något – vad som helst – som är nytt”.
Poängen är att lyckan inte ligger i själva ägandet, utan i förväntan på att få något nytt. När drömmen väl är uppfylld försvinner dopaminkicken snabbt – och ersätts av nästa längtan. Det har Dagens PS skrivit om tidigare.

Senaste nytt
Från lyxbilen till den eviga jakten
Housel visar hur detta tänkande fungerar i praktiken. Få unga drömmer från början om en superbil – de drömmer om en bil, vilken som helst.
Men när den första bilen är köpt för 100 000 kronor flyttas ribban. Drömmen blir en för 200 000 kronor. Sedan 500 000. Därefter en miljon. Och när den nivån väl är nådd är nästa mål inte en ännu dyrare bil – utan flera bilar i samma prisklass.
Mönstret tar enligt Housel aldrig slut. Miljonärer blickar mot de som är ännu rikare, miljardärer jämför sig med personer med tiotals miljarder, och de allra rikaste börjar till slut längta efter något helt annat:
Det handlar alltså inte om faktiska behov, utan om ett ständigt “vad saknas? vad är nästa nivå?” – ett beteende som drivs av vår hjärna snarare än verklig nytta.
Vill du bli lyckligare – sträva efter mindre
I sin text vänder Housel på perspektivet: att vilja mindre kan ge exakt samma effekt på välmåendet som att tjäna mer pengar – men är betydligt lättare att lyckas med.
Att vara nöjd med det man har är enligt honom det bästa sättet att faktiskt njuta av sitt liv: bostaden, kläderna, semestern och vardagen i stort.
Vill du hellre vara miljardär och ständigt vakna oroad över vad du saknar och vad andra har – eller en “vanlig människa” som vaknar nöjd och kan uppskatta det man har, oavsett nivå?
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Rik på insidan – trots tomt konto
För att illustrera poängen berättar Housel om sin svärmormor. Hon hade dåligt med pengar men var, enligt honom, rik på ett annat sätt.
Skillnaden mellan vad hon hade och vad hon ville ha var liten – betydligt mindre än hos många människor med hundra gånger större tillgångar. Det var denna balans som gjorde henne psykologiskt rik.
När man väl ser någon som lyckats med den ekvationen, menar Housel, är det omöjligt att se på rikedom på samma sätt igen.
Budskapet i korthet
Resonemangets kärna är att mer konsumtion inte skapar långsiktig lycka – snarare göder den ett ständigt missnöje.
Välbefinnande uppstår inte när inkomsten växer snabbare än begären, utan när begären minskar snabbare än inkomsterna.
I en tid när sociala medier matar jämförelser och ständigt nya konsumtionsdrömmar kan Housels slutsats kännas provocerande enkel:
Den största lyxen är inte att kunna köpa mer – utan att slippa vilja ha mer.
Vissa menar dock att pengar faktiskt kan köpa lycka. Åtminstone om du spenderar dem på detta.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.












