Två personer kan ha exakt samma lön. Ändå kan den ena behöva arbeta flera decennier längre än den andra. Enligt finansexperten Jonas Völker är det framför allt en siffra som styr vägen mot ekonomisk frihet: sparkvoten.
Experten: En enda siffra avgör när du kan sluta jobba
Det är lätt att tro att en hög lön automatiskt leder till ett kortare arbetsliv. Men den som gör av med varje krona kan ändå behöva fortsätta jobba långt upp i åren.
Det som framför allt avgör är sparkvoten – alltså hur stor andel av inkomsten som faktiskt sparas. En högre lön hjälper bara om inte hela ökningen går till större utgifter.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
En person som sparar 10 procent av inkomsten behöver enligt Jonas Völkers modell omkring 51 år för att bli ekonomiskt oberoende. Den som sparar 50 procent kan nå samma mål efter cirka 17 år.
”De flesta tror att mer inkomst innebär tidigare ekonomiskt oberoende. I verkligheten är detta bara delvis sant. Rikedom kommer inte av att tjäna mycket, utan av att behöva lite”, skriver Völker hos tyska Focus.
Läs även: Storbanken: Trumpkonton stängdes efter penningtvättsgranskning. Dagens PS
Samma lön – helt olika arbetsliv
Völker använder en familj med en sammanlagd nettolön på 4 000 euro i månaden – drygt 44 000 kronor – som exempel. Om familjen sparar 400 euro varje månad hamnar deras sparkvot på 10 procent.
Völkers modell räknar ut hur lång tid det tar att bygga upp ett kapital som är så stort att familjen kan ta ut motsvarande 4 procent om året och leva på pengarna utan att vara beroende av en lön.
Med en nettolön på 4 000 euro och ett sparande på 400 euro i månaden tar det enligt modellen omkring 51 år att nå dit.
Om familjen i stället minskar sina utgifter med 200 euro i månaden ökar sparandet från 400 till 600 euro. Då stiger sparkvoten från 10 till 15 procent, och tiden till ekonomiskt oberoende sjunker enligt modellen till omkring 43 år.
Familjen sparar då inte bara 200 euro mer varje månad. Eftersom den samtidigt får lägre levnadskostnader behöver den också ett mindre kapital för att bli ekonomiskt oberoende.
I modellen förkortas vägen till ekonomiskt oberoende därmed med omkring åtta år.
Missa inte: 83-åringen på bilden sa nej tack till 3,9 miljarder kronor. Dagens PS
Därför får utgifterna dubbel effekt
Förklaringen är att lägre utgifter påverkar ekonomin från två håll.
För det första kan mer pengar sparas och investeras varje månad. För det andra blir familjens framtida levnadskostnader lägre. Då behöver den inte bygga upp ett lika stort kapital för att kunna leva utan lön.
En återkommande utgift kan därför få större effekt än man först tror, konstaterar Völker.
Han använder en bil som exempel och räknar med en kostnad på omkring 500 euro i månaden.
De pengarna kan då inte sparas och investeras. Samtidigt måste den som vill behålla bilen även som ekonomiskt oberoende bygga upp ett större kapital, eftersom de framtida levnadskostnaderna blir högre. I Völkers modell kan bilkostnaden därför förlänga vägen till ekonomiskt oberoende med omkring 17 år.
Det betyder inte att bilen nödvändigtvis är ett dåligt köp. Poängen är att återkommande utgifter inte bara kostar pengar här och nu. De kan också innebära att du behöver arbeta längre innan ditt kapital räcker för att försörja dig.
En förenklad modell
Beräkningen bygger förvisso på flera antaganden. Personen börjar utan någon nettoförmögenhet och får en årlig avkastning på 5 procent efter inflation.
När ekonomisk frihet har uppnåtts används en uttagsnivå på 4 procent per år. Tanken är att kapitalets avkastning då ska kunna täcka levnadskostnaderna under en mycket lång tid.
Skatter på kapitalinkomster ingår inte, och resultatet påverkas i verkligheten även av bland annat inflation, försäkringar, avkastning och startkapital.
Det är alltså ingen exakt prognos. Men modellen visar hur kraftigt sparkvoten kan påverka vägen mot ekonomisk frihet.
Slutsatsen? Ju större del av inkomsten du sparar, desto kortare blir vägen till ekonomisk frihet.
Läs också: Nu äger en miljon svenskar samma fond. Realtid
