Elskatten höjs vid årsskiftet och nu kan även kranvattnet bli dyrare. En forskare vill ge kommunerna möjlighet att ta ut en extra avgift när det råder vattenbrist.
Elskatten höjs 2027 – nu kan även ditt kranvatten bli dyrare
Efter en sänkning i början av året var det dags igen. Regeringen har beslutat att elskatten från den 1 januari 2027 ska ligga på 36,2 öre per kilowattimme, eller 45,25 öre med moms.
Det är visserligen bara 0,25 öre mer än i dag, men höjningen får ändå kritik.
Höjningen kostar villaägaren 50 kronor
För ett hushåll som använder 20 000 kilowattimmar el om året blir den extra skatten 50 kronor. En lägenhet med en årsförbrukning på 2 000 kilowattimmar får betala fem kronor mer.
Höjningen beror på att energiskatten varje år räknas upp med inflationen. Regeringen har tidigare föreslagit att den automatiska uppräkningen ska slopas, men än så länge lever systemet kvar.
”De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el”, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.
Forskare vill göra kranvattnet dyrare
Vill det sig som forskaren Mikael Elinder föreslår kan även kranvattnet bli dyrare. I en ny rapport från SNS föreslår Elinder, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, att kommunerna ska få möjlighet att höja vattenpriset när det råder brist.
Under 2026 har myndigheterna varnat för låga grundvattennivåer i elva län. Elinder tycker att kommunerna behöver fler sätt att få invånarna att hålla igen på vattenförbrukningen än dagens bevattningsförbud och uppmaningar om att spara.
”Priset är det bästa verktyg vi har för att styra efterfrågan på vatten vid brist. Vi bör göra det möjligt att använda detta verktyg”, säger han.
Kommunerna får i dag inte ta ut högre vattenavgifter än vad verksamheten kostar. Därför vill Elinder att lagstiftaren undersöker möjligheten att införa en särskild extraavgift under perioder av vattenbrist.
Något beslut finns ännu inte och det är heller inte bestämt hur stor en sådan avgift skulle kunna bli.
Började betala för vattnet – förbrukningen rasade
Att plånboken kan vara en effektivare påminnelse än vänliga uppmaningar visar en studie från Kumla.
I drygt 500 hyreslägenheter installerades vattenmätare så att de boende kunde följa sin varmvattenförbrukning. Men trots att mätarna satt uppe i flera månader hände inte särskilt mycket.
Först när hyresgästerna började betala för sitt eget varmvatten kom förändringen. Förbrukningen sjönk med 18 procent på bara några veckor och låg kvar på en lägre nivå under hela uppföljningsperioden.
Redan 1 046 kronor i månaden
Svenska hushåll har redan fått vänja sig vid högre vattenräkningar. Enligt Svenskt Vatten steg avgifterna för vatten och avlopp med i genomsnitt 8 procent under 2026, efter en höjning på 11 procent året innan.
Ett genomsnittligt villahushåll betalar nu 1 046 kronor i månaden, motsvarande drygt 12 500 kronor om året.
Men en ny avgift vid vattenbrist skulle inte nödvändigtvis göra vattenräkningen dyrare totalt sett. Elinder föreslår nämligen att kommunerna ska kunna sänka den fasta avgiften eller betala tillbaka pengarna från de tillfälliga pristilläggen.
I Kumla fick hyresgästerna sänkt hyra när de började betala separat för varmvattnet. För ett hushåll med normal förbrukning blev kostnaden ungefär densamma som tidigare.
De som drog ner på varmvattenförbrukningen kunde däremot få mer pengar kvar i plånboken.
Läs också: Hon tjänar 69 000 kronor i månaden – på sin egen garderob. Dagens PS
