Inflationen urholkar inte bara svenskarnas köpkraft. Flera skatteavdrag har stått stilla i över ett decennium, trots stigande priser. Det innebär mindre pengar för hushållen än om beloppen hade följt inflationen.
Dolda smällen för hushållen – bidrag och avdrag tappar i värde
Vi har tidigare berättat om att olika bidrag, som barnbidraget, inte hänger med inflationen.
Det innebär att du egentligen inte får lika mycket på kontot, som du egentligen borde få varje månad.
Faktum är att barnbidraget varit oförändrat sedan 2018, samtidigt som priserna på varor och tjänster har stigit kraftigt.
Enligt Försäkringskassan uppgår barnbidraget under 2026 fortfarande till 1 250 kronor per barn och månad.
Hushållen får mindre genom inflationen
Det har alltså legat på samma nivå i åtta år, samtidigt som det mesta i samhället har gått upp i pris, vilket då innebär att en barnfamilj inte får lika mycket för sina 1 250 kronor längre som den fick 2018.
Statistiska centralbyråns konsumentprisindex, KPI, visar hur prisnivån förändrats över de senaste åren.
I september 2026 låg KPI på 125,94 med 2020 som basår. Det innebär att den genomsnittliga prisnivån stigit med nästan 26 procent sedan 2020.
Om ett belopp på 1 250 kronor hade följt en prisökning på 25,94 procent skulle det i stället ha uppgått till drygt 1 570 kronor.
Barnbidraget borde höjas rejält
Så barnbidraget borde därmed ligga på runt 1 600 kronor i månaden istället. På ett år rör det sig om drygt 4 000 kronor för en familj.
”Barnbidragets köpkraft har alltså minskat rejält”, skriver Frida Bratt i en Di-analys.
Men det är inte bara bidragen som förlorar i värde.
Den som hyr ut en privatbostad får enligt Skatteverket normalt göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor om året.
För den som hyr ut ett småhus finns dessutom möjlighet att dra av 20 procent av hyresintäkterna.
Schablonavdraget oförändrat i 13 år
Schablonavdraget har dock varit oförändrat sedan 2013.
Egentligen skulle beloppet uppgå till omkring 54 000 kronor om det hade följt inflationen, enligt Di:s uträkningar.
Det är en skillnad på runt 14 000 kronor som man därmed går miste om, samtidigt som kostnaderna för fritidshus har ökat med runt 60 procent sedan 2013.
Enkel matematik för politikerna
Enligt Frida Bratt finns det många förklaringar till varför politikerna väljer att inte höja bidragen och avdragen.
De tjänar helt enkelt på det.
När de höjer bidrag som barnbidraget är det ofta för att locka många väljare, medan att låta bidragen och avdragen urholkas under åren inte väcker lika mycket intresse, och därmed passerar obemärkt förbi.
Ingen som ifrågasätter
Tusenlapparna försvinner men det är ingen som ifrågasätter det.
”Färre blir upprörda om man passivt lämnar ett fast belopp åt sitt öde”, klargör Bratt.
Läs även:
Försäkringskassan: Bidragen äts upp av inflationen. Dagens PS
Chefsekonomens krav: Arbete före bidrag. Dagens PS
