PS sammanfattar den senaste veckans privatekonomiska nyheter. Den här gången har vi kikat närmare på ISK-missar, högavlönade jobb och fritidshus.
Svenskarna ratar högavlönat jobb – och 600 000 kronor skattefritt
Det har också handlat om miljonlöner i Europa och om en mindre extrem väg till ekonomisk frihet.
Nedan sammanfattar PS den senaste veckans mest lästa privatekonomiska nyheter.
Läs också: Svenskarna lämnar Hemnet: ”Så fruktansvärt hetsiga”. Dagens PS
Jobbet svenskarna undviker
Vi inleder veckan på arbetsmarknaden.
Trots varsel och arbetslöshet finns det fortfarande yrken där arbetsgivarna har svårt att hitta rätt kompetens.
Ett sådant exempel är IT-arkitekt. Yrket handlar om att utforma och strukturera komplexa IT-system som ska fungera långsiktigt i företag och organisationer. Genomsnittslönen ligger på omkring 56 800 kronor i månaden.
Det är drygt 15 200 kronor över medellönen i Sverige.
Även nätverksspecialister är eftertraktade. De arbetar med drift, säkerhet och felsökning av IT-nätverk och har en genomsnittslön på omkring 48 100 kronor i månaden.
För den som kan tänka sig att utbilda sig inom ett helt annat område lyfts även tandhygienist fram som ett bra alternativ.
”Det råder stor brist på tandhygienister. Bristen förväntas bestå under längre tid framöver”, säger Fouzieh Eliassy, ordförande för Sveriges Tandhygienister.
Läs vidare här: Jobbet svenskarna undviker – trots lön på 56 800 kronor i månaden. Dagens PS
ISK-fällan många missar – kan gå miste om 600 000 kronor skattefritt
Vidare till svenskarnas favoritsparande.
Drygt 4,2 miljoner svenskar har i dag ett eller flera investeringssparkonton.
I år ligger den skattefria nivån på 300 000 kronor – en siffra som gäller per person. Inte per hushåll.
I många parförhållanden finns ett gemensamt sparande som bara står på den ena partnern. Det kan göra att hushållet går miste om skattefördelar.
”Om man delar upp det gemensamma sparandet på två personer så kan den skattefria delen uppgå till 600 000”, konstaterar experten Frida Bratt.
Samtidigt finns en gräns för hur smart man ska försöka vara.
Mer om detta: ISK-fällan många går i – kan gå miste om 600 000 kronor skattefritt. Dagens PS
Så hög lön krävs för fritidshus
Veckan har också tagit oss till sommarstugan.
Efter pandemirally, räntechock och prisfall har fritidshusmarknaden fått fart igen. På fem år har fritidshusen blivit 13,5 procent dyrare och på tio år 62 procent.
I dag kostar ett genomsnittligt fritidshus omkring 2,4 miljoner kronor.
SBAB har i veckan räknat på vad som krävs för att ha råd med ett fritidshus för 1,96 miljoner kronor. I exemplet består hushållet av två vuxna på 50 år med två barn, ett befintligt villaboende med lån på 2,5 miljoner kronor och en bil utan lån.
”Utifrån vårt räkneexempel skulle de vuxna i typhushållet behöva ha en bruttoinkomst på 36 000 kronor vardera”, konstaterar Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.
Billigast är fritidshusen i Örebro län, där medelpriset ligger på 1 020 000 kronor. Dyrast är de i Stockholms län, där priset ligger på drygt 3 520 000 kronor.
Läs mer här: Så hög lön krävs för att du ska ha råd med fritidshus. Dagens PS
Miljonlön räcker olika långt
Från sommarstugan till miljonlönen.
Att tjäna 100 000 euro om året, drygt en miljon kronor, är nog en milstolpe för många. Men hur mycket som faktiskt landar på kontot skiljer sig kraftigt mellan Europas länder.
Euronews har räknat på vad en ensam person utan barn får kvar efter skatt vid en bruttolön på 100 000 euro om året.
I Sverige landar nettolönen på cirka 52 000 euro, motsvarande drygt 561 000 kronor. Det placerar Sverige i bottenskiktet i jämförelsen. Bara Belgien och Danmark ligger lägre eller nästan lika lågt.
I andra änden finns Bulgarien. Där får en person med samma bruttolön ut 86 930 euro efter skatt, motsvarande 937 789 kronor.
Skillnaderna beror bland annat på att många östeuropeiska länder har plattare skatter, lägre marginalskatter eller tak för sociala avgifter.
Läs vidare här: Miljonlön i Sverige: Så lite får du behålla jämfört med resten av Europa. Dagens PS
Mini-pension före 65
Vi avslutar veckan med ekonomisk frihet – men i en lite mindre extrem form.
Fyra av tio svenskar vill gå i pension före 65. För vissa leder den drömmen till FIRE-rörelsen, där målet är att bli ekonomiskt oberoende och kunna lämna arbetslivet tidigt.
Men Steve Antonioni, numera youtuber, förespråkar en annan väg.
Han kallar den ”Camp-FIRE”. I stället för att målet ska vara att aldrig jobba mer handlar det om att spara ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna köpa sig tid och flexibilitet.
Antonioni hade byggt upp en buffert på 90 000 dollar när han lämnade sitt företagsjobb och började göra Youtube-videor om ekonomisk frihet. Senare tog han ännu en mini-pension, den gången från Youtube, för att fokusera på familjen och skriva en bok.
”Tänk om du byggde upp den här summan pengar under en kortare period och sedan använde den för att förändra ditt liv så att det bättre stämde överens med det du kanske väntade 15 år på att göra?”, säger Antonioni.
Själv menar han att nyckeln var att börja se på sparandet som ett företag ser på sin vinst.
”Ett företag försöker gå med vinst, eller hur? Det är exakt samma sak för dig – ditt sparande är din vinst”, säger han.
Mer om detta: Han kunde gå i ”mini-pension” långt före 65 – här är knepet bakom. Dagens PS
Läs också: Arbetsmarknaden förändras: Lönar sig mindre att byta jobb. Realtid
