Tre procent inflation på papperet – men 15 i plånboken för svenskarna. Frågan är varför känslan av dyrtid biter sig fast.
Därför känns inflationen högre i plånboken – "Inget kan uteslutas"
Linn Kolar
Uppdaterad: 02 sep. 2025Publicerad: 02 sep. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Statistiken visar tre procents inflation. Ändå är det många hushåll som upplever en dyrtid på 15 procent – och väntar sig åtta procents inflation om ett år. Som Dagens PS skrev i förra veckan är det en viktig förklaring till varför konsumtionen går på sparlåga, enligt en expert.
Nu utvecklar SEB:s privatekonom Américo Fernández och sparpsykologen Niklas Laninge varför gapet mellan känsla och verklighet är så stort.
ANNONS
Missa inte: Utbildad och arbetslös: Därför räcker examen inte längre. Dagens PS
Upplevd inflation kontra statistik
I sin analys ”Svårt att ruska av lågkonjunkturen” konstaterade Fernández under förra veckan att konsumtionen rör sig sidledes trots både räntesänkningar och skattesänkningar. Han pekade då på skillnaden mellan faktisk inflation, prognoser och hushållens egen känsla.
I ett mejl till Dagens PS förklarar han varför hushållen tror på högre inflation framöver:
”Stor medial uppmärksamhet på (mat)inflation i början på året i kombination med hög global osäkerhet bidrar till hushållens avvikande syn. Erfarenheter från höginflationsåren kan också ha färgat hushållen. Många upplever inflationen närmare 15 procent vilket sannolikt har en inverkan på inflationsförväntningarna”.
Fernández utesluter inte heller att hushållens inflationsoro kan spilla över på ekonomin och bidra till högre priser.
ANNONS
”Det går inte att utesluta eftersom hushållen kan komma att höja sina lönekrav för att kompensera för en högre förväntad inflation. Med det kommer också en större efterfråga och stigande konsumtion. Färska mätningar visar dock att företagens prisplaner inte indikerar någon ny inflationsuppgång”, förklarar han.
ANNONS
Senaste nytt
Inflation och höstens risker
Fernández menar att hushållen har en privatekonomisk medvind i ryggen – med ytterligare räntesänkningar och en expansiv budget från regeringen. SEB räknar med att styrräntan sänks till 1,75 procent i september, vilket kan innebära runt 5 000 kronor lägre räntekostnader för ett hushåll med rörligt lån.
Samtidigt kan den globala utvecklingen sätta käppar i hjulet.
”En privatekonomisk medvind väntar hushållen med stora finanspolitiska stimulanser och ytterligare en räntesänkning från Riksbanken. Alltså behövs en högre global osäkerhet som gör att hushållen prioriterar sparande och trygghet framför konsumtion. Med Trump vid rodret så kan inget uteslutas i dagsläget”, säger han.
I sin analys pekade han på hur nya tullavtal riskerar att pressa upp priser globalt, samtidigt som den svenska exporten kan försvagas av en starkare krona. Även om hushållen får lättnader i plånboken kan därför förtroendet för framtiden dröja innan det vänder.
Läs också: “Nu pekar det neråt istället för uppåt” – Husutbudet vänder. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
ANNONS
Psykologin bakom inflationen
Niklas Laninge, sparpsykolog och expert på beteendeekonomi, förklarar varför hushållen upplever en inflation som är flera gånger högre än den officiella. I ett mejl till Dagens PS skriver han:
”Människor upplever inflation genom sin vardag, inte genom statistik. När vissa priser sticker ut och förändras tydligt, som livsmedel, blir de lätt symboler för ”allt blir dyrare”. Det gör att helhetsupplevelsen blir skev och vi överskattar således inflationen eftersom den baseras på några få saker vi lagt märke till”.
Enligt honom minns människor starkare de varor som blivit dyrare än de som blivit billigare. Det gör att upplevelsen av inflation blir mer ihållande än den faktiska statistiken.
”Vi människor överskattar det vi lätt minns, till exempel en prishöjning på smör eller kaffe. Sen har det faktum att människor reagerar starkare på det vi förlorar (dyrare priser) än på det vi vinner (prissänkningar)”.
Han framhåller också att berättelser i medier och sociala nätverk förstärker bilden av en seglivad dyrtid.
”Vi människor är mer mottagliga för berättelser än för siffror. Dramatiska rubriker eller vardagliga berättelser från vänner väger ofta tyngre än en torr procentsats från Riksbanken”.
I likhet med Fernández ser Laninge också risker när känslan av inflation biter sig fast. Han varnar för att hushållens beteende kan påverkas långsiktigt med minskat sparande, ökad förkärlek för sparkonton och en risk att många missar möjligheten till långsiktigt värdeskapande.
ANNONS
Läs även: Här är kommunerna där flest bostäder säljs under utgångspris. Dagens PS
Läs även: Så lång tid tar det att spara till en studentetta – stad för stad. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.
Linn Kolar
Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.
ANNONS
Undvik miljardmisstag - så får du en bättre projektstart
I Sverige kostar floppade projekt många miljarder. Ofta går det fel redan från början. Undvik detta och delta i kostnadsfritt event där vi med enkla verktyg ger dig tips och råd hur du ska undvika att floppa.
Anmäl här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS