Inflationen ligger under Riksbankens mål. Ändå känner många svenskar att vardagen blivit för dyr.
Därför känns allt fortfarande dyrt – trots låg inflation
Visst kan det låta som en paradox. Men förklaringen är ganska enkel: priserna stiger inte längre lika snabbt – men de har heller inte blivit låga igen.
I maj låg KPIF-inflationen på 1,5 procent. Riksbankens mål är 2 procent.
Men i mataffären, vid kaffehyllan eller när bolånet ska betalas känns det inte alltid så. Faktum är att många svenskar ofta upplever inflationen som flera gånger högre än vad den faktiskt är.
Läs även: Avdraget borta – då blir ditt ”billån” tiotusentals kronor dyrare. Dagens PS
Priserna är kvar på en ny nivå
När inflationen sjunker betyder det inte att priserna faller. Det betyder bara att de ökar långsammare.
Det är en viktig skillnad.
För många hushåll är jämförelsen inte maj i år mot maj förra året. Den verkliga jämförelsen sker snarare mot tiden före prischocken. Mot när matkassen, smöret, kaffet, elen och boendet kostade mindre.
Därför kan inflationen vara låg samtidigt som vardagen fortfarande känns dyr.
”Nu när inflationen har dämpats och reallönerna börjat stabiliseras pekar statistiken åt ett ljusare håll – även om det är en bit kvar. Men upplevelsen har inte följt med – den ligger kvar i minnet av prischocken”, konstaterar Skandias privatekonom Christina Sahlberg.
Missa inte: Så hög lön har andra i din ålder – se snittet. Dagens PS
Alla har sin egen inflation
Ett annat skäl till att många inte känner igen sig i den låga inflationssiffran är att den officiella inflationen inte träffar alla hushåll på samma sätt.
SCB har tidigare beskrivit det som att alla i praktiken har en personlig inflation. Den officiella siffran bygger på en genomsnittlig konsumtionskorg, där olika varor och tjänster vägs samman. Men få människor lever exakt som genomsnittet.
För en del hushåll går en stor del av inkomsten till mat, boende och transporter. För andra väger restaurangbesök, resor, kultur eller kläder tyngre. Därför kan två hushåll uppleva ekonomin helt olika, även när de lever i samma land och möter samma officiella inflationssiffra.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
En barnfamilj med bil, stora matinköp, fritidsaktiviteter och bolån kan alltså uppleva något helt annat än en ensamstående student eller ett pensionärspar med låga boendekostnader.
Det är därför inte konstigt om den egna plånboken säger något annat än statistiken.
SCB pekar också på en psykologisk förklaring: vi minns prisökningar starkare än prissänkningar och lägger extra stor vikt vid varor vi köper ofta.
”Även om den officiella inflationen är rättvisande för det stora kollektivet svenska hushåll är det inget konstigt eller fel att vissa hushåll inte känner igen sig i den officiella statistiken. De konsumerar kanske helt enkelt en annan varukorg än det genomsnittliga svenska hushållet”, konstaterar SCB.
Läs också: Efter Rysslands miljardkrav – Euroclear stämmer centralbanken. Realtid
