Sveriges bostadsrättsföreningar står inför ett växande dilemma när det gäller ledarskapsfrågorna och nu höjs varningar om att det kan kan hota BRF:ens ekonomi.
Sparekonom: Akuta krisen på BRF-ledamöter kan slå sönder ekonomin
En färsk rapport från Sveriges BostadsrättsCentrum (SBC) visar på en tydlig paradox. Majoriteten av de som redan sitter i en styrelse trivs med sitt uppdrag och en överväldigande majoritet kan tänka sig att rekommendera rollen till andra.
Samtidigt kämpar föreningar runt om i landet med att hitta nya personer som är villiga att ta på sig ansvaret. Utmaningen hotar kontinuiteten i förvaltningen och skapar extra press på de som redan är engagerade.
Trivseln ökar men intresset sviker
Sveriges Bostadsrättsrapport, som du hittar här, visar att trevnaden bland de aktiva ledamöterna har stärkts. Siffror i undersökningen understryker att 60 procent av styrelsemedlemmarna upplever att de trivs bra i sin roll, vilket är en märkbar ökning jämfört med föregående år.
Hela nio av tio tillfrågade svarar dessutom att de skulle rekommendera andra att engagera sig i en bostadsrättsföreningsstyrelse. Den positiva bilden stämmer dock dåligt överens med den faktiska verkligheten ute i föreningarna där ordföranden ofta kämpar för att få ihop beslutsföra team inför årsstämmorna.
Bakom svårigheterna döljer sig flera tydliga trösklar för medlemmarna. Rapporten pekar på att nära fyra av tio medlemmar uppger ointresse för ansvar och arbetsbörda som ett primärt hinder.
Här är fler orsaker bakom ointresset
Nästan lika många lyfter fram ett allmänt bristande engagemang medan drygt var tredje person uppger tidsbrist som en avgörande orsak. Dessutom menar tre av tio att bristande kunskap eller erfarenhet skapar en osäkerhet som gör att de drar sig för att kandidera till styrelsen.
Jenny Söderberg, som är ekonomisk expert på SBC, sätter ord på problematiken:
”För att få fler att ta steget behöver styrelsen tydligt informera om vad uppdraget innebär, hur mycket tid som krävs och vilket ansvar som följer med rollen. Det är också viktigt att visa att styrelsen inte behöver kunna eller göra allt själv, det finns möjlighet att ta hjälp av extern kompetens”, säger Jenny Söderberg i ett pressmeddelande.
Höga krav på kompetens ställer till det
Att leda en bostadsrättsförening i dag handlar om långt mycket mer än att bara arrangera en årlig sommarstädning. Styrelseuppdraget har utvecklats till ett komplext uppdrag som kräver insikter inom både ekonomi och juridik.
Var fjärde styrelsemedlem uppger att de känner att de inte har tillräckligt med kunskap för sin roll. När det ska definieras vad som är svårast hamnar krångliga lagar och regler i topp följt av juridiska frågeställningar och tunga beslut som rör föreningens lån och kommande avgiftshöjningar.
Det höga trycket gör att många drar öronen åt sig av rädsla för att göra felaktiga bedömningar. Komplexiteten i fastighetsförvaltningen gör att kraven på den enskilde lekmannen riskerar att bli övermäktiga om stödet internt brister.
Extern avlastning lösningen för många
För att bryta den negativa trenden och få fler att våga ta steget in i värmen tittar allt fler på nya lösningar. Intresset för att köpa in professionell hjälp är i dag mycket stort bland landets styrelsemedlemmar. Tre av fyra tillfrågade svarar att de är villiga att betala för externt stöd som kan frigöra tid och minska ansvarsbördan kring fastighetsförvaltningen.
En tredjedel ser ett direkt stort värde i en sådan avlastning medan en ännu större grupp kan tänka sig det om prislappen är rimlig.
Jenny Söderberg utvecklar tankarna kring detta och förklarar att det inte är rimligt att varje enskild ledamot ska vara expert på allt från juridik till underhåll. Att ta in extern kompetens innebär inte att styrelsen frånhänder sig sitt yttersta ansvar utan fungerar i stället som ett verktyg för att skapa trygghet. Rätt stöd kan göra uppdraget mer hanterbart och bana väg för att fler medlemmar vågar engagera sig i sin boendemiljö.
Sparekonom: Kan hota BRF:ens ekonomi
Undersökningen som ligger till grund för slutsatserna har genomförts av Ipsos på uppdrag av SBC och baseras på svar från över två tusen svenska bostadsrättsägare. Rapporten publiceras årligen för att kartlägga utvecklingen inom den svenska bostadsrättsmarknaden.
Swedbanks sparekonom Arturo Arques, som uttalar sig i Dagens Industri, slår fast att en svag styrelse direkt kan hota föreningens ekonomi. Om en bostadsrättsförening misslyckas med att få ihop en styrelse riskerar den i teorin att gå i likvidation
”Är du med i ett fotbollslag ligger det i sakens natur att du är med och spelar ibland”, säger Arturo Arques till tidningen och menar att det hör till saken att någon gång ta ett förtroendeuppdrag under det kollektiva boendet som en bostadsrättsförening innebär.
Risken finns att en BRF som inte lyckas få ihop en styrelse går i likvidation. Detta scenario är dock mycket ovanligt eftersom de flesta föreningar till sist brukar kunna skrapa ihop en styrelse när det akuta hotet blir verklighet.
Utsatt läge i förhandlingar med banken
Jenny Söderberg från SBC, som också intervjuas av Di, varnar samtidigt för att en dålig uppställning i styrelsen kan hamna i underläge mot banken i förhandlingar.
”Konsekvensen blir att föreningen riskerar att bli överkörd och åka på högre kostnader än nödvändigt”, säger hon i artikeln.
I förlängningen kan det leda till högre skuldsättning och avgifter, konstaterar hon och framhåller att alla medlemmar i föreningen är förlorare på det.
Det händer även, enligt Jenny Söderberg, att personer som går i säljtankar – i strid mot SBC:s rekommendationer – tar en styrelseplats med målet att få till stånd avgiftssänkningar för att öka värdet på sin egen bostadsrätt.
