Nu omvandlas Ikea-varuhuset till nya bostäder

Först var det ett Ikea-varuhus. Sedan skulle det rivas. Men i stället för att bli avfall får delar av byggnaden nu ett nytt liv – som bostäder.

Intresset för återvinning av byggmaterial har ökat i flera år och i byggbranschen är det inget nytt. Tegel, fönster och dörrar har länge kunnat tas tillvara och användas igen.

Men den stora klimatfrågan finns ofta i de tyngre delarna av byggnaderna. Cement, det grundmaterial som utgör betong, står nämligen för stora utsläpp. Cementindustrin släpper varje år ut 2,8 miljarder ton utsläpp. Det är 8 procent av hela världens föroreningar.

Just därför är det extra intressant om gamla betongelement kan användas på nytt.

När ett gammalt Ikea-varuhus i Kållered skulle rivas kunde betongen ha krossats och blivit avfall. I stället testades den inom ramen för ett Återhus-projekt.

Läs även: Priserna rusar i svenska industristaden: ”Folk vill bo här”. Dagens PS

Betongen höll bättre än väntat

Material från det gamla Ikea-varuhuset ska, tillsammans med material från ishallen Isdala i Kortedala, användas till nya hyreshus i Göteborg.

När projektet startade fanns förvisso många frågor. Skulle det gå att planera byggen med material som redan finns? Hur vet man att gammalt material håller måttet? Och kan betong från 1970-talet verkligen användas i nya hus?

Svaret blev positivt.

I Kållered visade det sig att betongen från det gamla Ikea-varuhuset hade bättre tryckhållfasthet än ny betong. Den bedömdes dessutom kunna hålla i minst 100 år till.

”Man tror ju att något som har suttit i en byggnad i 50 år är så pass gammalt att det bara är att krossa och lägga på deponi”, säger Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på Rise och initiativtagare till Återhus, till Dagens Nyheter.

Missa inte: Ukrainsk miljardär köper 21-rumslägenhet – för 5 miljarder kronor. Dagens PS

Stora klimatvinster

På Litteraturgatan i Göteborg används nu över 3 000 kvadratmeter betongelement från Ikea-rivningen. Enligt Katarina Malaga sparade det 1 300 ton avfall.

Klimatvinsten var även den stor: 40 kilo koldioxidekvivalenter sparades per kvadratmeter betongelement.

Mycket dyrare blev det inte heller.

”Där har man kommit fram till att ekonomin blev plus minus noll jämfört med att bygga med helt nya material. Så det behöver inte vara dyrare”, säger Katarina Malaga.