Så fick svenskar 85 miljarder i dyrare elräkningar

Sex gånger dyrare – på två år

I en uppmärksammad artikel i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik beskrev forskarna Pär Holmberg och Thomas P. Tangerås vid Institutet för Näringslivsforskning hur elkrisen 2022 slog mot svenska hushåll.

Under 2022 lade du och övriga svenska konsumenter sex gånger så mycket på el som under 2020. Det var ett år med ovanligt låg förbrukning och låga priser, vilket gör jämförelsen extra dramatisk.

De 49 miljarder kronor som Svenska kraftnät drog in på flaskhalsar motsvarade en tredjedel av vad samtliga elkunder betalade på elbörsen samma år.

Riksbanksforskarna valde ett talande ord, man kallade det för omfördelning. ”Handeln på elbörsen har de senaste två åren inneburit en betydande omfördelning från konsumenterna till staten”, skrev de i sin analys.

Läs mer: Svenska elpriser: Du betalar, de sparar, och ingenting händer (Dagens PS)

Löftet som gavs – och som bröts

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Sverige och Norge bildade världens första internationella elbörs, Nord Pool.

Grunden lades av Carl Bildts borgerliga regering genom proposition 1991/92:133 ”Om en elmarknad med konkurrens”. Löftet till dig som konsument var tydligt formulerat. Ökad konkurrens, effektivare resursutnyttjande skulle ge lägsta möjliga priser.

Den slutliga lagen klubbades av Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering. Proposition 1994/95:222 ”Ny ellagstiftning” överlämnades den 24 maj 1995 av Mona Sahlin och Jörgen Andersson.

Riksdagen röstade ja den 25 oktober samma år. Samtliga stora partier stod bakom.

Tre decennier senare betalar du i södra Sverige bland de högsta elpriserna i Europa. Löftet om lägsta möjliga priser infriades aldrig.

EU bestämde – du fick betala

2006 anmälde den danska energibranschorganisationen Dansk Energi Sverige till EU-kommissionen. Anledningen var att Svenska kraftnät hade begränsat elexporten till Danmark under kalla vinterdagar. Detta för att skydda dig som sydsvensk konsument.

EU ansåg att det var diskriminerande. Den 14 april 2010 kom beslutet: Sverige måste sluta skydda sina egna elkunder.

Den 1 november 2011 delades landet in i fyra elområden – SE1, SE2, SE3 och SE4.

Från den dagen blev prisskillnaderna synliga. Och de blev stora. Genomsnittspriset i SE4 (Malmö) under 2022 var 162 öre per kilowattimme.

I SE1 (Luleå) var det 63 öre. Samma land, samma elnät, men mer än dubbelt så dyrt i söder.

Läs mer: Sveriges elområden: Delad el – dubbla priser? (Dagens PS)

Kablarna som öppnade din plånbok mot Europa

Parallellt med avregleringen byggde Sverige ut elkablar till kontinenten. Baltic Cable till Tyskland (1994), SwePol Link till Polen (2000) och NordBalt till Litauen (2015) knöt det svenska elsystemet allt tätare till Europas elmarknad.

I teorin ska handeln gå åt båda håll.

Men i praktiken exporterade SwePol 3,9 terawattimmar söderut under 2022. Tillbaka kom 0,1 terawattimme. Din billiga svenska vattenkraftsel rann ut ur landet och det europeiska gaspriset rann in på din elräkning.

EU:s 70-procentsregel, som trädde i kraft 2020, kräver dessutom att Sverige ställer minst 70 procent av överföringskapaciteten till den europeiska marknaden. Möjligheten att skydda svenska konsumentpriser krympte ytterligare.

Läs mer: Så hamnar Europas elkris på din räkning (Dagens PS)

Första gången Sverige sa stopp

Den 13 juni 2024 bröt regeringen mönstret. Ansökan om koncession för Hansa PowerBridge. En planerad 700-megawattskabel mellan Skåne och Tyskland till en kostnad av 6,5 miljarder kronor avslogs av regeringen.

Motivering: södra Sverige har redan produktionsunderskott. Ännu en kabel till den tyska marknaden riskerade att driva priserna ännu högre.

Det var första gången Sverige aktivt stoppade en ny utlandsförbindelse med hänvisning till vad det kostar dig som elkund.

Läs mer: Ny elkabel till Danmark: ”Ett hot mot svenska plånböcker” (Realtid)

Nästa nota: 12 miljarder om året

Forskning vid Lunds Tekniska Högskola visar att EU:s nya modell för flödesbaserad kapacitetsberäkning, som infördes i Norden den 29 oktober 2024, kan pressa upp dina elpriser med i genomsnitt 10 procent. I vissa områden upp till 20 procent.

Enligt doktoranden Hannes Sonnsjö vid LTH kan det innebära att ”stora summor, kanske så mycket som 12 miljarder kronor om året” flyttas från konsumenter till elproducenter.

De 85 miljarderna på kontot är alltså inte slutnotan. Den växer.

Läs mer: EU:s elplan väcker kritik – Sverige kan få högsta notan (Dagens PS)

Alla beslutade – ingen tog ansvar

Avregleringen 1996 drevs igenom av båda politiska block. Elområdena 2011 påtvingades av EU. Kablarna till kontinenten byggdes med bred politisk uppslutning.

Inget enskilt beslut skapade den här notan. Men summan av alla beslut, avreglering, EU-integration, kablar, elområden, exporttvång, har lett till en dokumenterad omfördelning av tiotals miljarder kronor från dig som elkund till staten och elproducenter.

Pengarna på Svenska kraftnäts konto ska enligt EU:s regler användas till nätförstärkning och sänkta avgifter. Men endast en mindre del har återförts till nätkunderna.

Resten ligger kvar. Just nu 85 miljarder kronor av dina pengar, och innan året är slut kan det vara närmre 100 miljarder kronor.

Läs mer: Industrins vrede om elpriserna: ”Självskadebeteende” (Realtid)