Månadspengen är slut. Som tur är har barnet en reservplan som stavas ”du”. Men de återkommande överföringarna kan få en baksida.
Barnet ber om en swish – här är vanan experterna varnar för
Det är ju inga stora summor, tänker du och swishar. Igen.
I en undersökning från Länsförsäkringar uppgav 69 procent av föräldrarna att de swishar pengar till sina barn utöver vecko- eller månadspengen minst någon gång i månaden. 23 procent gör det minst varje vecka.
Men dessa återkommande påfyllningar oroar experterna. Om pengarna hela tiden ersätts kan barnen nämligen få mindre träning i att hushålla med dem.
Missa inte: Därför bör du filma ditt hem nu – även inuti lådorna. Dagens PS
Månadspengen får sällskap
Undersökningen, genomförd av Verian, visar att föräldrar i genomsnitt swishar 183 kronor extra per barn och månad för barn mellan 9 och 18 år. Tillsammans med den vanliga månadspengen blir det i snitt 678 kronor.
För de äldsta, mellan 16 och 18 år, uppgår extraswisharna till 269 kronor i månaden.
Månadspengen har alltså fått en ganska hjälpsam kollega.
Men samarbetet behöver regler, tycker Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
”Det är många swishföräldrar som skickar extra pengar varje vecka, och totalt sett blir det ganska stora belopp. Därför är det viktigt att sätta tydliga regler kring swishandet. Det lär barnen att hushålla med sina pengar så att Swish inte bara blir en extra buffert när månadspengen är slut”, säger han.
Läs även: Barnet köper bostad – du kan få betala bolånet. Dagens PS
Lätt att skicka – svårare att säga nej
I norska Dine Penger berättar författaren och tvåbarnsmamman Marie Olaussen om samma problem med betalappen Vipps, en app som fungerar som Swish.
Sonen kan ringa och be om småsummor till exempelvis en läsk, en glass eller mat. Hon medger att hon under sommaren har skickat för mycket och sagt nej för sällan.
Cecilie Tvetenstrand, ekonomiexpert på Nordea och programledare för norska Lyxfällan, menar att enkelheten också gör det lätt att hoppa över samtalet om pengarna. Om mamma eller pappa betalar när barnet vill ha något blir det mindre övning i att spara, vänta och prioritera.
Professor Ellen Kathrine Nyhus vid Universitetet i Agder pekar på betydelsen av de ramar föräldrarna sätter. Barn som får pengar varje gång de frågar, utan förväntningar, gränser eller samtal om prioriteringar, får mindre träning i att ta ansvar för sin ekonomi.
Bestäm innan nästa fråga kommer
I Länsförsäkringars undersökning uppger 58 procent att de inte direkt eller inte alls har regler för swishandet.
Men innan du får rollen som familjens ständiga reservkassa kan ni åtminstone försöka komma överens om några saker:
- Ge en bestämd vecko- eller månadspeng.
- Kom överens om vad pengarna ska räcka till.
- Bestäm när extra pengar är rimliga.
- Prata om vad barnet vill köpa innan du skickar pengar.
Nyhus rekommenderar ett fast belopp som låter barnet öva på att planera fram till nästa utbetalning.
Men även månadspengen behöver vara genomtänkt. Länsförsäkringar påpekar att beloppet kan behöva höjas när de utgifter det ska täcka blir dyrare.
Annars riskerar den överenskomna budgeten att spricka redan från början. Och då är det kanske själva månadspengen som behöver en påfyllning.
Läs också: Här får du p-böter trots att parkeringen är gratis. E55
