Lägsta svenska födelsetalen sedan 1751 och barnafödande i EU som halverats. Här är experternas svar på varför vi inte vill ha barn längre.
Analys: Därför vill vi inte ha barn längre
Sveriges födelsetal är de lägsta sedan mätningarna inleddes 1751 och barnafödandet ses som ett globalt problem.
Rysslands födelsetal är på 1700-talsnivåer och Tysklands befolkning minskar snabbare än väntat. I Kina föddes rekordfå barn under 2025.
Fertilitetskrisen skapar nya familjemönster – och alltmer desperata politiker.
I Norge har man föreslagit en miljon till varje kvinna som skaffar barn, i Japan fyradagarsvecka för föräldrar och i Sydkorea fick en politiker avgå efter att ha föreslagit import av unga kvinnor för att öka barnafödandet.
Svenskar väljer karriären före barn. Dagens PS
Halverat sedan 1960-talet
För Europas del pekar fertilitetstalet, antalet levande födda barn per kvinna, sin lägsta nivå på mer än 6 decennier.
Siffran har nästan halverats under perioden – från 2,62 år 1964 till 1,34 år 2024.
Samtidigt varierar fertiliteten kraftigt i Europa, från Maltas 1,01 till Bulgariens 1,72 om vi ser till EU-länderna.
Sverige ligger i mitten med våra 1,43 i födelsetal, EU-snittet på 1,34 och vårt östra grannland Finland långt ner på 1,25.
Övriga nordiska länder ligger före oss och finnarna. Högst finns Island (1,56) följt av Danmark (1,47) och Norge (1,45).
”Vad som kan väntas”
Enligt Världsbanken har den totala fertiliteten, TFR, inom EU legat lågt sedan mitten av 1970-talet.
”Det vi ser i EU är generellt vad som kan väntas baserat på demografisk transitionsteori, där tillgång till utbildning, preventivmedel och en rad andra variabler påverkar fertilitetstrender och befolkningssammansättningar över tid”, konstaterar Världshälsoorganisationen WHO.
”Att förklara skillnader i fertilitet mellan länder är fortfarande utmanande, särskilt eftersom många faktorer som tidigare förklarade variationen mellan länder verkar ha försvagats under senare år”, säger Julia Hellstrand vid Helsingfors universitet hos Euronews.
Sveriges barnkris – ingen vet vad som hjälper. Realtid
Inte bara politik
”Till exempel har nordiska länder med jämförelsevis generös familjepolitik också upplevt mycket starka minskningar av fertiliteten, vilket tyder på att politiskt stöd ensamt inte kan förklara nuvarande trender”, tillägger hon.
Om man mäter fertilitetsnivån de senaste 10 åren – här i bemärkelsen 2014 till 2024 – har Turkiet haft den största minskningen i Europa, från 2,17 till 1,48.
Men nedgången har även varit högre än 0,35 i Finland, Litauen, Sverige, Irland, Lettland, Frankrike, Island, Malta och Estland, enligt Eurostat.
”Barnfria ideal vanligare”
Julia Hellstrand vid Helsingfors universitet konstaterar att en av förklaringarna är barnfria ideal.
”Barnfria ideal har blivit vanligare, även om undersökningar tyder på att många individer fortfarande får färre barn än de helst skulle föredra”, säger hon.
Eva Beajouan, professor vid Wiens universitet, lägger till oro över den värld vi lever i.
”När man ställs inför växande osäkerhet om framtiden, med krig och inflation, och sin egen ekonomiska instabilitet, kanske blivande föräldrar inte längre känner sig i stånd att erbjuda de bästa möjligheterna till mer än ett barn, och kan välja att vänta”, funderar Beaujouan.
Listan/Här föds flest och färst barn i Europa
(Listan avser fertilitetstal 2024)
Montenegro 1,75
Bulgarien 1,72
Georgien 1,69
Albanien 1,64
Serbien 1,64
Moldavien 1,62
Frankrike 1,61
Island 1,56
Storbritannien 1,56
Slovenien 1,52
Bosnien Hercegovina 1,49
Turkiet 1,48
Danmark 1,47
Irland 1,47
Kroatien 1,46
Slovakien 1,46
Norge 1,45
Belgien 1,44
Nordmakedonien 1,44
Nederländerna 1,43
Sverige 1,43
England & Wales 1,41
Ungern 1,41
Portugal 1,41
Rumänien 1,39
Cypern 1,38
Liechtenstein 1,37
Tjeckien 1,36
Tyskland 1,36
EU-genomsnitt 1,34
Österrike 1,31
Schweiz 1,29
Finland 1,25
Luxemburg 1,25
Skottland 1,25
Grekland 1,24
Lettland 1,24
Estland 1,18
Italien 1,18
Polen 1,14
Litauen 1,11
Spanien 1,1
Malta 1,01
(Källa: Eurostat, Världsbanken)
Skaffa barn? Det ska du inte göra i det här landet. Dagens PS
