Hundratals personer som anmälts till skatteverket för att betala olika sorters skatter fanns inte i verkligheten. Och antalet ökar. Det visar Skatteverkets granskning. Men varför betalar de skatt?
624 personer som betalade skatt "fanns inte"
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 25 maj 2023Publicerad: 11 apr. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I fjol var det 624 personer som dök upp som skattebetalare i Skatteverkets rullar, som inte fanns på riktigt. Skatteverket misstänker att de falska uppgifterna i många fall används för en rad olika bedrägerier och brott mot myndigheter och banker. Det framgår av ett pressmeddelande från Skatteverket.
Antalet ökar också jämfört med tidigare år. Exempelvis var det 50 procent fler personuppgifter än 2018 som dök upp i granskningen.
Betala skatt – bli trovärdig
Bedrägeriet går till så att man lämnar in löneuppgifter från företag för uppdiktade personer som inte har utfört något arbete och där inte heller sociala avgifter betalats in.
Sedan använder man uppgifterna som skickats in till Skatteverket för att få utbetalningar av bidrag från exemeplvis Försäkringskassan. Men det är inte det enda brottet, berättar Maria Eriksson, sektionschef på Skatteverket.
“Förutom att skapa felaktiga utbetalningar av bidrag från det offentliga kan även krediter kan beviljas på felaktiga grunder”, säger Maria Eriksson.
ANNONS
Senaste nytt
Så går det till
Genom att anmäla felaktiga inkomstuppgifter får “personen” en falsk kreditvädighet, som kan ligga till grund för lån på banken eller möjlighet att handla kapitalvaror på avbetalning.
ANNONS
Dessutom kan de oriktiga uppgifterna kan också ligga till grund för utbetalningar av pension, sjukpenning och föräldrapenning – eller som underlag för rätten att vistas i Sverige.
Kvarts miljon<
“Ett års felaktiga löneuppgifter för en person uppskattas kosta samhället minst 250 000 kronor i oriktiga utbetalningar. Skatteverket har ändrat uppgifterna för 624 personer, det sparar alltså samhället åtminstone 156 miljoner kronor”, säger Maria Eriksson.
Omkring 60 procent av ärendena leder till brottsanmälan om skattebrott eller grovt skattebrott.
“Det här är en kontroll som vi gör varje år utifrån ett riskbaserat urval för att stoppa en del av det grövsta fusket och hindra att företag används som brottsverktyg”, säger Maria Eriksson.
Genom att ange falska uppgifter, kan bedragarna också skapa påhittade personer som kan agera målvakter. Målvakter är personer som kan stå som ägare på fordon eller företag och därmed dölja vem det är som exempelvis kontrollerar företaget på riktigt.
“Genom att vi stoppar felaktiga inkomstuppgifter hindrar vi att uppdiktade personer kan se ut att vara riktiga personer. Därmed bidrar vi till att förhindra ytterligare brottslighet”, säger Maria Eriksson.
Läs mer om skatt och Skatteverket:
ANNONS
Allra-profilens lyxvåning såldes
De dolda skatterna du inte visste fanns
Skatteverkets miss drabbade en miljon svenskar
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
