En ny undersökning visar att stödet för kortare arbetstid rasar så fort det påverkar plånboken. Inte helt märkligt, kan tyckas.
3 av 4 svenskar vill ha mer fritid – men inte betala för den
Kortare arbetstid är en het, men omstridd reform i debatten om framtidens arbetsliv. Det finns flera goda skäl till att svenskarna vill jobba mindre. Bland annat pekar forskningen på tydliga hälsovinster, inte minst för äldre arbetstagare och personer med hög arbetsbelastning.
I en Göteborgsbaserad satsning, där socialsekreterare och socialarbetare fick arbeta antingen en dag mindre i veckan eller med 6 timmars arbetsdag, blev personalen både friskare, gladare och mindre stressad.
Men kritikerna är många.
Tre djupa lågkonjunkturer?
Det som talar emot en arbetsförkortning är, enligt kritikerna, exempelvis att Sveriges BNP kan minska med mellan 5 och 7 procent, enligt beräkningar från nationalekonomer. Faktum är att vissa debattörer liknat reformen vid effekten av tre djupa lågkonjunkturer, något Realtids Edvard Lundkvist ställer sig frågande till.
”Hur realistiskt låter det när vi har tre grannländer med jämförbara ekonomier som klarar av det här utan någon slags ekonomisk armageddon?”, säger han.
Läs även: Lista: Så mycket pengar har svenskarna kvar dagen före lön. Dagens PS
Viljan finns – men inte betalningsviljan
Eventuella nackdelar till trots är svenskarna positiva till kortare arbetstid.
Enligt en ny undersökning från Skandia är tre av fyra svenskar positiva till en generell arbetstidsförkortning. Det förutsatt att lönen inte påverkas. Eftersom svenskarna redan idag arbetar flest timmar samtidigt som vi tjänar minst i jämförelse med våra grannländer, är det ett rimligt krav, kan tyckas.
Därför är det också föga förvånande att 70 procent blir negativa om arbetstidsförkortningen leder till sämre löneutveckling, lägre pension eller att man måste jobba fler år.
”Det är tydligt att inställningen till kortare arbetstid i hög grad hänger samman med hur förändringen påverkar den egna ekonomin. Samtidigt är det många som inte tror att de kommer att orka arbeta fram till pensionen, vilket sätter press på både arbetslivet och pensionssystemet”, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Många tvivlar på att de orkar hela vägen
Kanske skulle kortare arbetstid också få fler att orka hela vägen till pensionen?
Idag tror nästan var fjärde svensk att de inte kommer att orka detta. Bland kvinnor är siffran ännu högre.
Stress, hög arbetsbelastning och fysiskt krävande jobb gör att många tvivlar på sin egen uthållighet.
För dem som inte tror att de orkar pekar varannan ut deltidsarbete som lösningen för att orka arbeta längre.
”Mot bakgrund av det ökade behovet av ett längre arbetsliv för fler blir det allt viktigare att arbeta förebyggande med arbetsmiljö och hälsa. Arbetsgivare har ett stort ansvar, men också ett behov av bra verktyg för att göra skillnad”, avslutar Munter.
Läs också: Svenskar jobbar mest i Norden – får ändå lägst lön. Realtid
