Bankjublet blev kortvarigt

Men om bankerna trodde att faran var över hade de fel. Nu väntar i stället en kraftigare avgiftshöjning och Nordea är enligt Dagens Industri den största förloraren.

“De har numera sina utländska banker som filialer till den svenska banken, och då blir avgiftsunderlaget inte bara den svenska banken utan även verksamheten i grannländerna”, säger Johan Hansing, chefsekonom på Bankföreningen.

Enligt Nordeas ir-chef Rodney Alfvén, som uttalar sig i branschtidningen Fond & Bank, enligt Di, så har den nya avgiften inget med finansiell stabilitet att göra då pengarna går “rätt in i statsbudgeten”.

Alternativet som nu ersätter den slopade bankskatten är höjda avgifter till den så kallade resolutionsreserven, det handlar enligt Di om drygt 3 miljarder kronor 2018 och “uppskattningsvis 6 miljarder året därpå”, framgår det.

Pengarna ska gå till ett konto på Riksgälden och kan enligt regeringen användas till reformer och skapa “världens mest ambitiösa krishanteringssystem”.

Den totala avgiften är alltså högre än bankskatten – som skulle inbringa 3,7-7 miljarder kronor till staten – och den slår mot 150 banker och kreditinstitut.

Bankskatten skulle drabbat 318.000 företag i finansnäringen.

MISSA INTE: Jubel i finansbranschen  >

LÄS ÄVEN: Regeringen backar om bankskatten  >