Falska mejl om parkerings- och fortkörningsböter sprids just nu i Sverige. Transportstyrelsen varnar mottagare att inte betala.
Transportstyrelsen varnar: Falska böter sprids i Sverige
Linn Kolar
Uppdaterad: 31 juli 2025Publicerad: 31 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svenskar får just nu bluffmejl om parkerings- och fortkörningsböter.
Transportstyrelsen varnar nu för bedrägeriet som kan lura mottagare att betala falska avgifter.
Missa inte: Tackade nej till en miljard från Zuckerberg. Dagens PS
Bluffmejl om böter
Bedragarna skickar mejl som ser ut att komma direkt från Transportstyrelsen. Mottagarna hotas med rättsliga följder om betalning inte sker omedelbart.
“Vi har fått samtal från medborgare som säger att de fått mejl från oss”, säger Stefan Triumf från Transportstyrelsen till Carup.
I bluffmejlen påstås att mottagaren missat att betala en bot och att ärendet kan hamna i domstol om summan inte betalas snabbt.
ANNONS
Senaste nytt
Fler under sommaren
ANNONS
Antalet samtal och mejl till Transportstyrelsen har ökat kraftigt de senaste veckorna.
“Antalet inringningar/mail från medborgare var så pass stort att vi valde att gå ut med en varningsruta på vår webbplats för att uppmärksamma detta”, säger Stefan Triumf.
Transportstyrelsen berättar att sommaren ofta är högsäsong för den här typen av bluffmejl. Bedragarna utnyttjar att många är på semester och kan vara mindre vaksamma.
Läs också: Gigantisk insekt upptäckt – kan vara Australiens tyngsta. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Myndigheten: Anmäl till polisen
Myndigheten betonar att de aldrig skickar betalningskrav via mejl eller sms. Den som får en misstänkt bot ska inte betala utan i stället göra en polisanmälan.
Transportstyrelsen hänvisar också till polisens webbplats, där det finns mer information om hur man upptäcker bluffakturor och vad man ska göra om man blivit utsatt.
Fakta: Nätfiske (phishing)
Vad är nätfiske?
Nätfiske, eller phishing, är när bedragare försöker lura dig att lämna ut känsliga uppgifter – ofta via mejl, sms (smishing) eller falska webbsidor. Det kan handla om kortuppgifter, bankinloggningar eller personliga uppgifter som används för att stjäla pengar.
Så känner du igen det:
-
Mejl eller sms som uppmanar dig att klicka på en länk och fylla i uppgifter
-
Avsändaradresser och länkar som liknar myndigheter eller banker
-
Hot om rättsliga åtgärder eller löften om skatteåterbäring
Om du drabbas:
-
Kontakta din bank direkt för att stoppa eventuella transaktioner
-
Gör en polisanmälan – ring 114 14 eller besök en polisstation
-
Ring 112 om brottet pågår och polisen behövs snabbt
Källa Polisen.
ANNONS
Läs även: Spanien gör storstädning på Airbnb – tiotusentals annonser borta. Dagens PS
Läs även: Så påverkar kaffe ditt blodsocker varje dag. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.
Linn Kolar
Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS