Det finns inga som är så förtjusta i kombibilar som svenskarna. Inget annat land har så många praktiska ”laståsnor” registrerade per capita som vi och utbudet växer trots att SUV tar mer plats på våra vägar. Men vad är som lett oss dit?

Den praktiska paketbilen var grunden

Förebilden för ”kombi-kulturen” kom som så mycket annat från USA, med sina stora fläskiga modeller som i grunden var avsedda för varutransport, så kallade ”delivery vans”. De praktiska utrymmena lockade även den friluftsälskande amerikanska medelklassen som behövde en stor bil för att frakta sin familj och all helgpackning till sina ”cabins”, eller ”estates”, som de något mer solventa jänkarna valde att kalla sina fritidshus.

1941 Ford Super Deluxe Woodside. ”Woodies” var populära i USA långt in i 80-talet. (Foto: Woodies)

Herrgårdsvagnen föddes

Genom att addera sidorutor och bakrutor så skapade man modeller som fick tilläggsbeteckningen Estate och som i Sverige översattes till Herrgårdsvagn 1946. Efter att de amerikanska produkterna dominerat marknaden före andra världskriget, så började även de europeiska tillverkarna att ta till sig de praktiska aspekterna att kunna transportera gods och människor i samma bil.

En långsam start

Bland de första bilar som fick en högre grad av popularitet hos svenskarna var den brittiskinspirerade Opel Olympia Rekord 1953 och från samma år även Volvo PV 445 Duett som fått tilläggsnamnet Duett från att bilen kunde användas både som yrkesbil och fritidsbil. Urvalet var inte stort fram till 60-talet då Opel Rekord Caravan (1960), Saab 95 (1959) och Volvo Amazon Kombi (1962) såg dagens ljus och fler svenskar upptäckte fördelarna som dessa praktiska modeller erbjöd.

ANNONS
ANNONS
1958 Volvo Duett. Då var den populär och idag är den en klassiker. (Foto: Volvo)

Kombikupén var 70-talets kombi

Den populära efterföljaren till Amazon blev Volvo 145 och trenden att välja mer praktiska bilar istället för sedaner började lite försiktigt ta fart. Under 70-talet blev kombikupéer, också kallade kombisedaner populära. Några av modellerna som svenskarna gillade var Saab 99, Volkswagen Passat/Golf, Renault 16 osv. De blev snabbt populära och fler tillverkare, framförallt de japanska, följde efter och vår syn på bilen började sakta förändras. Nu var komfort sekundärt bara vi kunde packa så mycket som möjligt i bilen…vid något enstaka tillfälle.

Renault 16 anses vara föregångaren till kombikupéerna. Praktisk men snygg? (Foto: Renault)

Folkhemsbilen föddes

Det var med Volvo 145/245 som den svenska ”folkhemsbilen” föddes och som grundlade Volvos framgångar med 745, 850, och V70. Samtidigt utvecklades svenskarnas världsledande beroende av kombibilar. Denna praktiska bil vars totala lastkapacitet vi ofta bara utnyttjar vid ett par tillfällen per år. Idag finns endast en handfull biltillverkare som inte erbjuder en kombi i någon form och storlek. Men så har vi en annan aspekt; många kombibilar är faktiskt snyggare än sedanerna och så har det inte alltid varit. Är utseendet viktigare än det verkliga behovet? Det verkar så.

Volvo V70 blev den svenska folkhemsbilen och frågan är om någon kan ta över den rollen? (Foto: Volvo)

Vanans makt styr oss

2020 bjuder på mängder av intressanta kombibilar, allt från små med ambitioner som inte riktigt räcker till för att fylla våra praktiska behov, till stora med lastkapacitet som ”en mindre enrummare”. De finns som hybrider, laddhybrider, gasbilar och några med prestanda som får många sportbilar att blekna. Trots att urvalet har ökat markant så håller vi oss ändå till de märken och modeller som de flesta andra köper, för ”Gud förbjude” att vi går vår egen väg, eller…?

Nya Audi RS6 är ett exempel på kombins utveckling till en ren sportbil. Min personliga favorit! (Foto: Audi AG)