Dagens PS

Studie kan ge nytt sätt att behandla Alzheimers

PET-bild av en normal hjärna till vänster och en hjärna med Alzheimers sjukdom, till höger
PET-bild av en normal hjärna till vänster och en hjärna med Alzheimers sjukdom, till höger. (Foto: Wikimedia Commons CC0)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 04 apr. 2024Publicerad: 04 apr. 2024

Forskare kan ha hittat ett nytt möjligt sätt att tackla Alzheimers sjukdom genom att ta hjälp av hjärnans egen cellsanering.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Enligt Hjärnfonden lider cirka 130 000 till 150 000 personer av någon demenssjukdom i Sverige. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall.

Nervcellerna i hjärnan förtvinar vid Alzheimers sjukdom och det ger kognitiv försämring av de delar i hjärnan som är involverade i minnet, tankar och språk.

Det finns i dag inget botemedel mot Alzheimers men forskare tror att sjukdomen orsakas av onormal uppbyggnad av proteiner i och runt hjärncellerna.

I normala fall rensas cellrester och överskott av proteiner i hjärnan bort av hjärnans immunceller, mikroglia, som dödar och äter virus, skadade celler och andra smittoämnen de hittar.

Begränsar Alzheimers

Mikroglia är kända för att, genom sin sanering, begränsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men hos personer med Alzheimers begränsas mikroglial aktivitet, det skriver Newsweek.

I en ny studie använde forskare från Washington University i St. Louis, USA, mänsklig hjärnvävnad och möss för att undersöka hur mikroglia kontrolleras på cellnivå, och hur Alzheimers förändrar kontrollen.

Forskarna tittade särskilt på en speciell receptor kallad LILRB4, som finns på ytan av mikroglia och fungerar som en avstängningsknapp för mikroglial aktivitet.

De upptäckte att patienter med Alzheimers hade höga nivåer av denna avstängningsknapp på ytan av sina mikroglia.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Blockerade avstängningsknappen

För att bekräfta att det här påverkar uppbyggnaden av onormala proteiner i Alzheimer-patientens hjärnor använde forskarna den mänskliga avstängningsknappen LILRB4 i genetiskt modifierade möss.

Det visade att LILRB4 störde aktiviteten i de genetiskt modifierade mössens cellsanering, vilket gjorde att onormala proteiner kunde byggs upp i deras hjärnor.

När forskarna blockerade LILRB4 fungerade mössens mikroglia igen och nivåerna av onormalt protein i mössens hjärnor minskade.

Minskningen av onormalt protein gav motsvarande förbättringar i mössens kognitiva beteenden, som deras förmåga att lösa en enkel labyrint.

För att bekräfta att det här kan tillämpas på människor behöver fler studier göras, men fynden i den här studien öppnar vägar för utveckling av nya behandlingar mot Alzheimers.

Studie ger ny kunskap om Alzheimers

Alzheimers sjukdom härjar i hjärnan långt innan symptomen börjar märkas och forskare har nu hittat nya ledtrådar om vilka förändringar som kommer först.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Fabege: "Fastighetsmarknaden ansträngd men inte i kris"

Fabege. Stockholms kommersiella fastighetsmarknad står inför stora utmaningar med ökande vakansgrader och höga byggkostnader. För fastighetsägare med ”örat mot rälsen” finns dock goda möjligheter kommande år. Johan Zachrisson, affärsutvecklingschef på Fabege (börskurs Fabage), målar upp en komplex bild av Stockholms fastighetsmarknad när han gästar Dagens PS studio. Fabege nyttjar sin storlek ”Fastighetsmarknaden är ansträngd men […]