Att klättra på karriärstegen och nå toppen tycks inte locka särskilt många i den yngre generationen. Varför?
Unga tackar nej – därför vill de inte bli chefer
Chefskapet håller på att bli en öde plats där Generation Z inte gärna vill befinna sig, konstaterade Chefsakademin i fjol.
Två år dessförinnan visade statistik från afa Försäkring att bara var fjärde chef i Sverige är under 40 år – minst antal i Europa. Dessutom är flera av dem som faktiskt har en chefsroll missnöjda och funderar på att sluta.
Unga verkar helt enkelt inte vilja ha mer ansvar, längre arbetsdagar och större press – även om det innebär högre lön och finare titel. I stället prioriterar många balansen mellan arbete och fritid.
Det kan bli ett problem för företagen.
Läs även: Coca-Cola byter design globalt – så ska burkarna se ut. Dagens PS
Bara 6 procent vill nå toppen
”Om man tittar på global forskning är det bara omkring 6 procent av generation Z som vill ta sig an högre chefsroller och bli chefer”, berättar Tomasz Szklarski, vd för Enpulse och expert på engagemang på arbetsplatsen, för Euronews.
”För organisationer och deras strukturer är det ett mycket stort problem”, fortsätter han.
Bakom oviljan finns framför allt bilden av en allt tyngre chefsroll.
Chefer ska leverera resultat uppåt i organisationen och samtidigt stötta, motivera och utveckla sina medarbetare. Dessutom har arbetsgrupperna blivit större. Enligt Euronews har det genomsnittliga antalet anställda per chef ökat från omkring sex till tolv globalt.
Missa inte: Därför föds färre barn – Nobelpristagaren skyller på männen. Dagens PS
Ser vad chefsjobbet kostar
Idag prioriterar Generation Z i högre grad självomsorg, välmående och balans mellan arbete och fritid.
Och nu tycks man helt enkelt ha räknat på vad en befordran faktiskt innebär.
”Generation Z har noggrant vägt vad balans mellan arbete och fritid betyder mot de uppoffringar som krävs för att bli chef. Unga människor ser tydligt bördan som följer med ledarskap”, säger Tomasz Szklarski.
Och detta kan bli ett problem för företag, tror han. Om få unga vill ta ansvar för team och verksamheter kan det på sikt bli svårare att hålla organisationerna effektiva.
Problemet kan bli särskilt stort i Europa, där en åldrande befolkning redan innebär att färre ska arbeta framöver.
AI löser inte chefskrisen
Samtidigt väntas artificiell intelligens ta över allt fler arbetsuppgifter. Men enligt Szklarski är det osannolikt att AI kan ersätta chefer fullt ut.
Att leda människor kräver fortfarande empati, relationsbyggande, motivation och förmågan att fatta beslut som tar hänsyn till den mänskliga sidan av en verksamhet.
Det kan lämna företagen med ett växande problem: allt färre unga vill ta över när dagens chefer försvinner.
Läs också: Kontorsåtergången – en dyr affär för anställda. Realtid
