Att det behövs mer resurser till vår offentliga sektor är en näst intill vedertagen åsikt i Sverige. Tidigare sjukhusdirektör Kjell Nilsson skriver i SvD om varför detta tänk är felaktigt. 

”Å ena sidan är det sannolikt riktigt att såväl ett antal kommuner, främst glesbygdskommuner, som ett begränsat antal regioner behöver resurstillskott för att klara delar av den basala välfärden under kommande år. Däremot föreligger inget generellt behov av resurser till den gemensamma sektorn. Tvärtom är det sannolikt både oförståndigt och på sikt direkt oklokt att falla in i ’kören’ som kräver generella resurstillskott till den svenska offentlig sektorn”, skriver Kjell Nilsson på SvD Debatt.

Trots mer resurser utförs färre vårdtjänster. För att åtgärda detta bör varje sjukhus förmedla ett förändringskrav, likt finanspolitikens krav att årligen presentera ett överskott om 0,3 procent av BNP. Alltså krävs ett politiskt initiativ som tillsammans med vårdens chefer kan ifrågasätta och prioritera den offentliga hälso- och sjukvården, menar han.

ANNONS
ANNONS

Kjell Nilsson var ansvarig vid Universitetsjukhuset Örebro under Sveriges största neddragning av ett högspecialiserat sjukhus i modern tid.

”Fler än 1 000 medarbetare vid sjukhuset förlorade sina arbeten och samtidigt avvecklades ungefär 20 procent av det totala antalet vårdplatser. Parallellt genomfördes omfattande omstruktureringar av sjukhusets samlade vårdverksamhet. Orsaken till dessa mycket allvarliga ingrepp i sjukhusets såväl organisation som funktion var avsaknaden av politiskt mod att våga adressera regionens ekonomiska problem i tid. Man valde att skjuta problemen framför sig. Låt oss inte göra om samma misstag igen!”, avslutar han.