Obligationsfonder har gjort comeback och handlas till rekordlåg direktavkastning. Men är det verkligen motiverat?

ANNONS

När pandemin satte klorna i marknaden för drygt ett år sedan hamnade obligationsfonder i skottgluggen. I synnerhet fonder för företagsobligationer med dålig kreditrating. Samtidigt som priserna föll rusade många andelsägare mot utgången. Uttagen blev så stora att flera fonder stängde för uttag. Ingen bra reklam för fonderna.

Rekordlåg direktavkastning 

Men sedan dess har det varit idel muntra miner från såväl andelsägarna som fondbolagen. Värdena har återhämtat sig, och mer därtill. Obligationsfonderna handlas nu till en rekordlåg direktavkastning i såväl Sverige som utlandet. Men frågan är om det är motiverat. Den schweiziska investmentbanken Credit Suisse har jämfört kreditratingen på företagen som gett ut obligationer (och alltså ingår i obligationsfonderna) med situationen 2006, det vill säga före finanskrisen. Samtidigt som avkastningen för obligationer är på rekordlåg nivå så har ratingen gått åt andra hållet. 

Sämre rating 

Bankens sammanställning visar att 2006 hade 33,5 procent av företagen (från BBB och uppåt) antingen AAA eller AA, det vill säga den högsta och näst högsta kreditvärdigheten. Nu är den andelen nere på blygsamma 8,7 procent. Samtidigt som värderingen är rekordhög har alltså kreditvärdigheten fallit. Det rimmar illa. 

Kreditvärderingarna för generösa

Branschbedömare menar att en del av förklaringen är att ratinginstituten 2006 prioriterade den egna tillväxten och resultat framför sitt renommé. Det ändrades efter finanskrisen då det uppdagades att vissa ratingfirmor gjort ett dåligt jobb. I jakten på uppdrag hade kreditvärderingarna blivit för generösa. Det styrdes upp efter finanskrisen. Det förklarar delvis de lägre kreditbetygen. 

Centralbankerna skyldiga 

Men det går inte att klandra ratinginstituten för att värderingarna av företagsobligationer är på rekordnivå. Där faller istället ett tungt ansvar på centralbankerna. Riksbanken och de andra centralbankerna köper obligationer på marknaden som aldrig förr. Det har pressat ned räntan och därmed tryckt upp värderingarna på obligationsmarknaden. Företagen kan nu ge ut obligationslån till bättre villkor än före pandemin.  

Se upp 

Det här har satt marknadskrafterna ur spel. Nästa år väntas stödköpen minska från världens centralbanker, inklusive Riksbanken. Det finns anledning för investerare att se över innehaven i obligationsfonderna redan nu. Centralbankernas exit lär inte gå obemärkt förbi. 

ANNONS
ANNONS

Relaterade artiklar

Risk för börsras? Se likheterna med techbubblanDagens PS

Svenska aktier och obligationer utklassar resten av världen. Dagens PS