Dagens PS

Släpp fixeringen vid vågen: Så avslöjar midjemåttet om du lyckats

Alla deltagare gick ner i vikt – men kroppssammansättningen förändrades olika. Foto: Canva

Vågen är enkel. Den visar en siffra. Den känns konkret. Men den berättar inte hela historien. En ny studie visar att två personer kan gå ner exakt lika många kilo och ändå få helt olika resultat. Skillnaden syns inte på badrumsgolvet. Den syns runt midjan.

Alla gick ner i vikt – men inte på samma sätt

Idag skriver vi om en studie från Tel Aviv University, publicerad i Frontiers in Endocrinology, följdes 304 personer som åt med ett dagligt underskott på cirka 500 kilokalorier. Deltagarna fick välja mellan tre upplägg: styrketräning, konditionsträning eller ingen träning alls.

Efter drygt fem månader hade alla grupper tappat ungefär lika mycket i vikt. Männen mellan 7 och 9 kilo. Kvinnorna mellan 5 och 7 kilo.

På ytan: oavgjort.

Men när forskarna mätte kroppssammansättningen med DXA – alltså hur mycket som var fett respektive muskler – började skillnaderna bli tydliga.

Midjemåttet säger mer än vågen

Det kanske mest intressanta måttet var bukomfånget, vilket vi skrivit om tidigare. Midjan minskade i alla grupper – men mest hos dem som styrketränade.

Hos män minskade midjemåttet i snitt med 9 centimeter i styrkegruppen, jämfört med drygt 6 centimeter i gruppen som inte tränade. Liknande mönster sågs hos kvinnorna.

Och sambandet var tydligt: varje kilo tappat fett motsvarade ungefär 0,84 centimeter mindre runt magen.

Det är inte bara en estetisk detalj. Fettet runt buken är starkt kopplat till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom, insulinresistens och typ 2-diabetes. Midjemåttet är i praktiken ett hälsomått – inte bara ett byxmått.

Läs även: 8 av 10 vill bara en sak på hotell

Styrketräning förändrar spelreglerna

Den gamla tumregeln säger att cirka 25 procent av en viktnedgång kommer från muskler och resten från fett. Det stämmer hyggligt om du bara bantar.

Men i styrkegruppen hände något annat. Där kom mer än hela viktnedgången från fett – eftersom deltagarna samtidigt ökade sin muskelmassa.

Män i styrkegruppen ökade i snitt 0,8 kilo fettfri massa. Kvinnor ökade 0,9 kilo.

Det betyder att de inte bara blev lättare. De blev omkomponerade. Mindre fett, mer muskler, smalare midja.

I gruppen utan träning tappade deltagarna däremot en betydande del av vikten i form av muskler. Resultatet kan bli en lättare kropp – men inte nödvändigtvis en starkare eller friskare.

Här är Europas bästa stränder – ett land krossar konkurrensen

När februari är som mest grå i Norden publicerar Tripadvisor sin årliga påminnelse om att livet kan vara turkost. I Travelers’ Choice Awards 2026 har

Lugn löpning, stark kropp (Foto: Canva)

Kondition är bra – men inte hela svaret

Konditionsträning placerade sig i mitten. Den bevarade muskler bättre än ingen träning alls, men byggde inte upp dem.

Det är logiskt. Löpning förbättrar hjärta och lungor. Men muskler växer av belastning. Kroppen behåller det den behöver. Ger du den ingen anledning att behålla muskelmassan under ett kaloriunderskott, försvinner den.

Tuffa tider
Studien följde 304 personer under drygt fem månader av kaloriunderskott. (Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT)

Vad ska du egentligen mäta

Det betyder inte att vågen är värdelös. Men den är ofullständig.

Vill du veta om du lyckats med din viktnedgång ska du inte bara fråga hur många kilo du tappat. Du ska fråga:

Hur mycket fett försvann
Hur mycket muskler behöll jag
Hur mycket minskade midjan

Två personer kan väga exakt lika mycket mindre – men den ena kan ha tappat mest fett och byggt muskler, medan den andra mest tappat muskler.

Vågen gör ingen skillnad på de två. Midjemåttet gör det.

I en tid när snabba lösningar säljs med före– och efterbilder är det nästan provocerande enkelt: mät din midja, lyft något tungt och ät tillräckligt med protein.

Det är inte lika trendigt som en mirakeldiet.

Men det fungerar.

Läs även: Swish-miljoner i egen ficka – krogprofil riskerar sex års fängelse

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.