Lungcancer ökar bland aldrig-rökare i Sverige

Radon största riskfaktorn

Radon, en osynlig radioaktiv gas som bildas i marken, är den främsta orsaken till lungcancer bland icke-rökare. Myndigheterna uppmanar därför alla att testa sina bostäder för radon. Andra riskfaktorer är passiv rökning, asbest och luftföroreningar.

Svenska förhållanden

Även i Sverige märks utvecklingen. Trots att rökvanorna minskar, är lungcancer fortsatt den cancerform som tar flest liv. Varje år får omkring 4 000 svenskar diagnosen, och trenden är särskilt tydlig bland kvinnor. Under de senaste 20 åren har antalet fall bland kvinnor ökat med omkring 70 procent.

Cirka 15 procent av de kvinnor som drabbas har aldrig rökt. Bland män är motsvarande siffra knappt 10 procent. Forskare i Lund studerar just nu tumörer hos aldrig-rökare för att förstå varför fler kvinnor drabbas.

Radon pekas ut som en av de största riskfaktorerna även här. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i svenska bostäder. Av dessa gäller ungefär 50 personer som aldrig har rökt. Om radonhalterna i landets bostäder sänktes till under gränsvärdena skulle omkring 200 fall av lungcancer kunna undvikas varje år.

Andra viktiga riskfaktorer är passiv rökning, yrkesexponering för asbest samt luftföroreningar.

Kvinnor drabbas i högre grad

Enligt Lung Health Foundation i Kanada är fler av de icke-rökande patienterna kvinnor än män, men forskarna vet ännu inte varför. En hypotes är att östrogen kan påverka tumörtillväxt, men sambanden är inte fastställda.

Även svenska forskare lyfter samma oro: lungcancer tar fler kvinnors liv än bröstcancer, och utvecklingen fortsätter åt fel håll.

Sen upptäckt – men nya behandlingsmöjligheter

Eftersom lungcancer ofta inte ger tydliga symtom upptäcks sjukdomen sent, särskilt hos icke-rökare som inte omfattas av screeningprogrammen.

Men behandlingen har utvecklats. Genetiska tester kan idag identifiera specifika mutationer som går att behandla med riktade läkemedel. För Katie Hulan i Kanada innebar detta att hennes prognos förändrades från sex månader till flera år.

“Jag fick hoppet tillbaka. Min läkare sa att jag hade vunnit på lotteriet”, berättar hon.

Läs även: Sex tidiga tecken på bukspottkörtelcancer som kan rädda ditt liv

Budskapet: ta hosta på allvar

Både i Kanada och Sverige vill läkare och patientorganisationer uppmana fler att söka vård om en hosta inte går över.
“Alla kan få lungcancer. Man behöver aldrig ha rört en cigarett för att drabbas”, säger Hulan.

Så minskar du risken för lungcancer även som aldrig-rökare

• Mät radon i hemmet: I Sverige beräknas 400 000 bostäder ha radonhalter över riktvärdet. Beställ ett testkit och åtgärda om nivåerna är höga.
• Vidta åtgärder vid höga halter: Radonsanering kan halvera radonhalten i en bostad. Målet är att komma ner till 100–200 Bq/m³.
• Var uppmärksam på symtom: Långvarig hosta, andfåddhet eller återkommande lunginflammation ska alltid utredas, oavsett om man röker eller inte.
• Undvik passiv rökning: Enligt svenska studier ökar risken för lungcancer med upp till 25 procent för aldrig-rökare som regelbundet utsätts för andras cigarettrök.
• Tänk på luftkvaliteten: Matos, brandrök och partiklar från trafik påverkar hälsan. Ventilera ditt hem och följ myndigheternas rekommendationer vid dålig luft.

Källor: The Canadian Press, Strålsäkerhetsmyndigheten, Regionala cancercentrum i samverkan, Internetmedicin, SVT Nyheter, Cancerfonden, Onkologi i Sverige.