Varje år utvinner vi råmaterial motsvarande två tredjedelar av Mount Everest, med enorma mängder restavfall. Men att återvinna är både billigare och bättre. Här är sex återvinningsprojekt som har satt byggbranschens hållbarhet på kartan.

ANNONS

Ungefär hälften av allt råmaterial vi utvinner går till att byggnation och konstruktion, som också står för 40 procent av världens koldioxidutsläpp, enligt BBC. (I Sverige är siffran 21 procent.)

När de här råmaterialen åldras blir de ofta dumpade, för det mesta helt i onödan.

De saker som stora delar av världens konsumenter idag bara kastar innehåller mängder av återvinningsbart material. Till exempel har ett gäng forskare räknat ut att ett ton mobiltelefoner innehåller 300 gånger mer rent guld än ett ton av nybrutet guld från en gruva. Där finns dessutom mängder av andra ädelmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Samma sak kan man säga om den koppar som finns i ledningar runt om i världen.

Så varför skulle man inte också kunna återanvända det material som vi använder i byggnader och stadskonstruktion? Betong, trä, metaller och annat som finns i hus och andra konstruktioner. Arkitekten Duncan Baker-Brown har funderat mycket över det och myntat begreppet ”mining the entropocene”. Det är en filosofi som i princip utgår ifrån att använda den moderna civilisationen som gruva. Själv har han bidragit med flera sådana byggnader. I en av dem har väggarna exempelvis isolerats med tusentals använda och kastade tandborstar.

Det här är sex exempel på byggnader i återanvänt material:

Wilperloo

ANNONS
ANNONS

Villa Welpeloo, Rotterdam

2005 byggdes ett av de första husen där en majoritet av materialen var sådant som annars hade slängts bort som skräp. Stål från gamla textilfabriker och timmer från brutna kabelrullar var några av de 60 procent återvunna materialen.

Brighton Waste House

Brighton Waste House, Brighton

Duncan Baker-Browns återvinningsprojekt Brighton Waste House använde allt från använt jeanstyg, gamla dvd-fodral, trasiga cykelslangar och tillstampad kritjord för att bygga 85 procent återvunnet hus. Själv ser arkitekten huset som ett sätt att visa var råmaterial kommer ifrån och vart de sedan tar vägen. Huset är en campusbyggnad vid Brightons universitet och används av personal och studenter varje dag.

Glyndebourne Opera

Paviljongen till Glyndebourne Opera, Sussex

Paviljongen är Baker-Browns nuvarande projekt, där bland annat ostronskal, champagnekorkar och restavfall från ett närliggande tegel bruk ingår i konstruktionen. En viktig punkt i konstruktionen är att bygga på ett sätt som gör att byggnaden senare kan dekonstrueras i delar, som i sin tur kan användas till nya projekt.

Superlocal Estate, Kerkarade

Den holländska byggfirman Maurer United Architecs har tagit på sig uppdraget att bygga 125 billiga lägenheter för vanliga hyresgäster i ett stort återvinningsprojekt. Materialet ska vara till 90 procent återvunnet från andra, äldre byggnader i närområdet. Det är en utmaning eftersom många byggnader under 1900-talet inte har byggts med tanken att materialet ska bli återvunnet. Stora sektioner av betong har skurits ur gamla byggnader och lyfts in i de nya husen.

ANNONS
ANNONS

Amfiteatern, Cambridge

Byggt av arkitektvetarna Folke Köbberling och Martin Kaltwasser 2008 vid Wysing Arts Centre av 400 pallar i trä från olika bygarbetsplatser, fönster från gamla växthus och teakgolv från gamla bokhyllor är den fortfarande i bruk. Köbbrling har sedan gått vidare med att använda restprodukter från ullproduktion till husisolering och gamla kastade plastmuggar till bussgolv.

Ombyggnationen av Montparnasse Tower, Paris.

När betong, glas och stål behövs för att bygga nya våningar och rum i Montparnasse Tower har man valt att navända det material som redan finns i byggnadens runm och fasad. I stället för att använda nytt material tar man då av det som redan finns inne i huset. På så vis kommer man till exempel att göra plats för fler besökare inför OS 2024.

Läs också:

Plastavfall i haven blir bankkort i Finland
Northvolt har gjort 100 procent återvunnen battericell