Notan skenar i många kommuner när långtidsarbetslösheten ökar. Samtidigt hamnar fler arbetslösa med utländsk bakgrund i socialbidrag och Arbetsförmedlingen kritiseras.

ANNONS

2021 har inte startat bra för Sveriges arbetslösa.

Av 434 000 arbetslösa är nästan hälften långtidsarbetslösa enligt siffror från Arbetsförmedlingen, skriver Di.

Får socialbidrag

Men många har inte rätt till ersättning av staten och AF, utan blir istället upplockade av Socialstyrelsen.

Socialbidragen ökar och i vissa kommuner rejält. Enligt Ivan Stipic, förvaltningschef på socialförvaltningen, beror det på flyktingmottagningen som är ”den enkom största anledningen till ökningen”.

Dyr nota

Tolv miljarder kronor.

Så mycket är kommunernas direkta arbetslöshetsnota varje år. Nu haglar kritiken mot Arbetsförmedlingen.

ANNONS
ANNONS

Bland annat från Erica Andrén, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i värmländska Säffle – en kommun där antalet personer med socialbidrag ökat med 237 procent mellan 2014 och 2021.

”Om staten tog ett större ansvar och bedrev Arbetsförmedlingen som det är tänkt, alternativt gav resurser till vårt arbete, skulle vi kunna nå betydligt högre mål”, säger hon till Di.

AF drar sig tillbaka

Carin Lidman, ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Västerås säger att kommunen nu tar ett allt större ansvar för arbetsmarknadsinsatser, samtidigt som Arbetsförmedlingen drar sig tillbaka.

Under 2015 och 2016 tog Västerås emot 3 528 asylsökande. Personer som ska in i det svenska systemet, något som inte sker problemfritt.

”De här personerna ska inte bara lära sig svenska. För att få arbete behöver man minst en gymnasial utbildning och många av dem som kommer hit har inte kunnat gå i skolan på grund av krig och konflikt”, säger Carin Lidman.

Läs mer: Ministern: Värsta krisen i modern tid

ANNONS
ANNONS