En ny våg av cyberattacker skakar både japanska ölbryggerier och brittiska bilfabriker. De digitala brottslingarna har blivit både smartare och mer brutala, varnar experterna.
Världens företag under attack


Mest läst i kategorin
När ölen Maruefu började sina på Tokyos pubar i september var orsaken oväntad: en cyberattack mot Asahi, Japans största bryggeri.
Enligt The Economist stoppades större delen av företagets 30 fabriker, kundtjänster och leveranser. Inom några dagar riskerade även flaggskeppsölen Super Dry att ta slut.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Samtidigt stod produktionslinjerna stilla hos Jaguar Land Rover (JLR) i Storbritannien efter en liknande attack. Enligt tidningen har stoppet kostat bilkoncernen omkring 50 miljoner pund i veckan – så mycket att den brittiska regeringen nu går in och garanterar ett lån på 1,5 miljarder pund för att rädda leverantörskedjan.
Även brittiska detaljhandelsjättar som Marks & Spencer och Co-op har nyligen drabbats. Programvarujätten Salesforce meddelade i början av oktober att man vägrar betala de hackare som stulit kunddata under året.
Ransomware – en industri i miljardklassen
Gemensamt för de flesta attackerna är att de använder så kallad ransomware – skadlig kod som låser eller stjäl företagens data och kräver lösensumma i kryptovaluta.
Enligt The Economist, som hänvisar till telekomjätten Verizon, har ransomware varit inblandat i 44 procent av alla dataintrång 2025, upp från 10 procent för bara fyra år sedan.
Utvecklingen har drivits av kryptovalutor, som gör betalningarna svåra att spåra, och av artificiell intelligens, som används för att skapa massiva mängder nätfiskemejl.
Samtidigt säljer kriminella nätverk färdiga attacktjänster på “the dark web”, vilket gör att även små grupper kan slå till mot stora mål.
Ciaran Martin, tidigare chef för Storbritanniens National Cyber Security Centre, beskriver skillnaden mellan ”tjuvar” och ”gangstrar”. De förstnämnda stjäl data i det tysta, medan de senare ”bryter sig in med buller och bång” och hotar att sabotera verksamheten tills de får betalt.
Enligt honom har den senare kategorin blivit allt vanligare.
Outsourcing – en svag länk
I flera fall har hackarna tagit sig in via IT-leverantörer. Enligt Reuters var indiska Tata Consultancy Services, som arbetar med bland andra Co-op och JLR, en möjlig ”ingångspunkt” i attacken mot Marks & Spencer i våras.
När företag outsourcar sina IT-tjänster sprids riskerna, menar The Economist. En enda leverantör kan hålla ”nycklarna till flera kungariken” – och därmed locka hackare som vill slå mot flera mål samtidigt.

Kostnaderna skenar
Cyberattackerna kostar långt mer än bara lösensummorna. Produktionen måste stoppas, nätverk rensas och anställdas inloggningar bytas ut. JLR:s förluster på 50 miljoner pund i veckan visar hur snabbt notan kan växa.
Samtidigt försöker företag skydda sig. Enligt analysfirman Gartner väntas företagens globala cybersäkerhetsbudget öka till 207 miljarder dollar i år, upp från 165 miljarder 2023.
Allt fler tecknar också cyberförsäkringar, som i vissa fall inkluderar kristeam och skyddssystem. Men The Economist noterar att bara omkring en av tio små och medelstora företag har ett sådant skydd.
”Om hackning inte lönar sig, försvinner den”
Vissa experter menar att det krävs hårdare tag från staten. Flera amerikanska delstater har redan förbjudit offentliga myndigheter att betala lösenpengar, och Storbritannien planerar något liknande.
”Om hackning inte lönar sig, kommer den att försvinna”, skriver The Economist.
Tills dess fortsätter storföretagen att stappla. Samtidigt får världen vänja sig vid att även ölkranar, bilfabriker och webbshoppar kan gå offline över en natt.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.