Dagens PS

Över 200 000 butiker riskerar konkurs när betalningar inte funkar

Svenska kontanter i bakgrunden, hundralappar, tjugolappar och femhundralappar. Nere till vänster, en guldtia, och till höger ett blått Nordea-kort från Visa.
Vad skulle hända med butiker och restauranger i Sverige om vi helt plötsligt inte kunde betala med kort längre? (Foto: Fredrik Sandberg / TT)

En enda konkurs i Japan har lämnat omkring 200 000 butiker och restauranger utan möjlighet att ta kort. Nyheten blottar även Europas betalberoende, särskilt då vi har ett kontantlöst samhälle till skillnad från Japan.

Betalförmedlaren Zentoshin, som gav främst restauranger snabbare tillgång till sina kortintäkter, försattes i konkurs vid Osakas distriktsdomstol den 6 juli med skulder på cirka 125,9 miljarder yen, motsvarande cirka 7,5 miljarder kronor, enligt kreditupplysningsföretaget Teikoku Databank.

Butiker som använde bolagets terminaler kan nu bara ta emot kontanter tills de kopplat upp sig mot en ny leverantör.

Effekten stannar inte i kassan. Fem regionala japanska banker tar nedskrivningar på sin utlåning, och Towa Bank föll som mest över 8 procent på Tokyobörsen. Teikoku Databank varnar för en kedja av följdkonkurser bland små restauranger som blir av med sina intäkter.

En osynlig mellanhand visade sig vara en systemrisk.

Vad det betyder för Europa

Dagens PS har länge bevakat Europas beroende av utländska betaljättar. Visa och Mastercard stod för 47 procent av kortbetalningarnas värde i eurozonen under 2025. I 13 av 19 länder går minst 96 procent av korttransaktionerna via de två amerikanska nätverken, enligt GlobalData.

En störning behöver inte ens komma från en konkurs. Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, har varnat för att Visa eller Mastercard i värsta fall skulle kunna användas som politiskt påtryckningsmedel.

Att de amerikanska nätverken drog sig ur Ryssland 2022, varpå ryska kort slutade fungera utomlands, visar att en sådan avstängning kan ske snabbt.

Konsekvensen: Nya lösningar växer fram

Motmedlen finns redan. Danmark har i decennier haft sitt nationella Dankort, prisreglerat i lag och billigare för handeln än de internationella korten. Det sparar danska butiker runt 500 miljoner kronor om året i avgifter, enligt Dankorts egen redovisning.

På europeisk nivå knyts nu mobillösningar som tyska Wero, spanska Bizum och nordiska Vipps MobilePay ihop, tillsammans omkring 130 miljoner användare, något Realtid har rapporterat om.

Parallellt driver Europeiska centralbanken frågan om en digital euro med sikte på 2029, medan Riksbanken utreder en e-krona.

PS analys

Zentoshin blir en påminnelse om att en enskild mellanhand kan slå ut kortbetalningar för hundratusentals företag. Vår bedömning är att den som bygger inhemsk och europeisk betalinfrastruktur inte bara vinner billigare transaktioner, utan köper en försäkring mot exakt den typ av dominoeffekt som nu drabbar Osaka.

Läs även: Japan fick 90 minuter på sig innan kärnvapenskapabel ubåt avfyrade

Läs även: USA:s skulddrivna tillväxt drabbar Stockholmsbörsen och sparare

Mest lästa i kategorin