Att prata lön med kollegorna har länge varit något av ett arbetslivets tabu. Många vet inte vad personen vid skrivbordet bredvid tjänar. Andra söker jobb utan att få veta lönen förrän långt in i rekryteringen. Det vill EU ändra på.
Nya EU-regeln avslöjar kollegans lön – men Sverige backar
Med det nya lönetransparensdirektivet ska det bli lättare för anställda att upptäcka osakliga löneskillnader. Tanken är enkel: om lönerna blir mindre hemliga blir det också svårare att dölja diskriminering.
Men än så länge är det bara i ett fåtal EU-länder som reglerna faktiskt har införts i tid.
Läs även: Hej då Visa och Mastercard – nytt betalsystem från 2026. Dagens PS
Här gäller reglerna redan
Enligt en ny kartläggning från Euronews har bara Italien, Malta, Slovakien och Litauen infört direktivet i tid.
Bland annat kan arbetstagare i ovan nämnda länder nu begära information om genomsnittliga löner för personer som gör samma eller likvärdigt arbete. Uppgifterna ska också kunna delas upp efter kön.
Även arbetssökande får nya rättigheter. Jobbannonser ska innehålla lön eller lönespann, eller så ska kandidaten få informationen före intervjun. Arbetsgivare får inte heller fråga vad kandidaten tjänat tidigare.
Missa inte: ChatGPT fick henne att säga upp sig – nu vill hon varna andra. Dagens PS
Ska minska lönegapet
Bakgrunden är EU:s försök att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Idag tjänar kvinnor i EU i genomsnitt 11,1 procent mindre per timme än män.
EU-kommissionen pekar särskilt ut bristen på insyn som ett problem. När löner sätts bakom stängda dörrar blir det svårt att upptäcka om någon faktiskt får för lite betalt.
”Under många år sattes löner bakom en slöja. Den slöjan dolde inte bara gapen, den återskapade dem”, konstaterar Gabriele Bischoff, EU-parlamentariker för tyska S&D-gruppen
Företagen får nya krav
Reglerna innebär också mer ansvar för arbetsgivare. Företag måste kunna förklara hur löner sätts, vilka kriterier som används och hur anställda kan ta sig vidare i lön och karriär.
Företag med minst 150 anställda ska dessutom rapportera könslönegapet till nationella myndigheter. Den första formella rapporteringen ska lämnas senast den 7 juni 2027, baserat på lönedata från 2026.
Om ett företag har ett oförklarat könslönegap på över 5 procent kan det leda till granskning.
Läs även: Pensionen når 70 procent av lönen – siffran kan lura många. E55
Sverige har backat
EU-länderna hade fram till den 7 juni på sig att införa direktivet i nationell lag, något få lyckades göra.
Och Sverige sticker ut. Trots att vi, enligt Euronews, har ett lönegap på 10,2 procent, valde regeringen i början av mars att skjuta upp införandet. Bara några veckor senare konstaterade man att EU behöver göra om hela direktivet om det ska kunna införas även här.
Man anser bland annat att reglerna blir för betungande för den svenska modellen, där löner i hög grad hanteras genom kollektivavtal.
Läs också: Svenskar jobbar mest i Norden – får ändå lägst lön. Realtid
