Åklagaren kräver statliga LKAB på minst 180 miljoner kronor i företagsbot för ett dieselutsläpp i Kiruna, mer än tre gånger så mycket som bolaget dömdes att betala i augusti för en dödsolycka. LKAB nekar till brott och hävdar att ett eventuellt brott ändå är preskriberat.
LKAB krävs på 180 miljoner – kan bli Sveriges högsta böter någonsin

Åtalet för grovt miljöbrott väcktes på måndagen vid Gällivare tingsrätt. Enligt Åklagarmyndigheten läckte omkring två miljoner liter dieselolja från en cistern på LKAB:s industriområde i Kiruna i nio månader under 2021.
Hösten 2021 meddelade LKAB länsstyrelsen att 1,6 miljoner liter olja saknades, men bolaget trodde till en början inte att det rörde sig om en läcka. I början av 2022 stod det klart att det var ett utsläpp, som åklagaren nu uppskattar till två miljoner liter.

”Jag yrkar på minst 180 miljoner kronor i företagsbot. Om domstolen beslutar om den summan blir det den högsta företagsbot som någonsin dömts ut i Sverige”, säger åklagaren Christer B Jarlås i pressmeddelandet.
Åklagaren sätter sanktionsvärdet, alltså vad brottet är värt innan bolagets storlek räknas in, till 5 miljoner kronor och multiplicerar det med en förhöjningsfaktor på 36, enligt stämningsansökan som SVT läst. Sedan 2020 anpassas företagsboten efter bolagets ekonomi, med 500 miljoner kronor som tak, och faktorn styrs i första hand av det egna kapitalet.
LKAB har redan fått känna på räknesättet i år. Gällivare tingsrätt dömde bolaget i augusti att betala 54 miljoner kronor, den hittills högsta boten för arbetsmiljöbrott, efter att en 59-årig mekaniker klämdes ihjäl i en kross i Kirunagruvan i maj 2024. Åklagaren hade yrkat 55,5 miljoner kronor utifrån ett sanktionsvärde på 1,5 miljoner kronor, vilket motsvarar en faktor på 37.
”Det är en hög bot eftersom LKAB är ett så stort företag. Det ska vara kännbart för dem”, sa åklagaren Frida Molander till tidningen Arbetet i juni, när åtalet för dödsolyckan väcktes.
För LKAB motsvarar 180 miljoner kronor ungefär tio dagars rörelseresultat, räknat på de 1 595 miljoner kronor som gruvbolaget hade i rörelseresultat under tredje kvartalet. Saneringen efter utsläppet har enligt bolaget hittills kostat 291 miljoner kronor, mer än den bot som nu krävs.
De högsta företagsböterna efter regeländringen
| Bolag | Företagsbot | Brott | Faktor | Status |
|---|---|---|---|---|
| LKAB (yrkat) | 180 miljoner | Grovt miljöbrott, dieselutsläpp i Kiruna | 36 | Yrkad nov 2026 |
| LKAB | 54 miljoner | Arbetsmiljöbrott, dödsolycka i Kirunagruvan | 37 (på yrkade 55,5) | Dömd aug 2026 |
| Volvo Cars | 23,2 miljoner | Arbetsmiljöbrott, svår skada i Olofström | 29 | Medgiven okt 2026 |
| Billerud | 17,4 miljoner | Arbetsmiljöbrott, dödsolycka på Frövi bruk | ej redovisad | Medgiven apr 2025 |
| Södra | 14 miljoner | Arbetsmiljöbrott, dödsolycka i Orrefors | 7 | Dömd jan 2024 |
Faktorn är yrkad bot delad med sanktionsvärdet, egen uträkning. Källor är Åklagarmyndigheten, SVT, Process Nordic, Arbetet och Realtid.
LKAB hävdar att brottet är preskriberat
LKAB medger utsläppet men nekar till brott. Bolaget menar att ett eventuellt miljöbrott är av normalgraden och därför preskriberat, eftersom utsläppet upphörde när cisternen tömdes i september 2021. Enligt brottsbalken preskriberas miljöbrott av normalgraden fem år efter att brottet upphörde och grovt miljöbrott efter femton år.
Femårsgränsen passerades därmed i september, två månader före åtalet. Rubriceringen avgör alltså om boten blir rekordstor eller uteblir, för får LKAB rätt om normalgraden kan ingen bot dömas ut alls.
Åklagaren pekar på undermåliga rutiner och brister i rondering och egenkontroll, vilket gjorde att läckan kunde pågå i nio månader. Brottet rubriceras som grovt eftersom utsläppet var omfattande och kan ha orsakat varaktiga miljöskador. Oljan har hittats i dagvattendiken och i den torrlagda delen av Luossajärvi, och 2023 i Rakkurisjöarna, där länsar sattes ut för att skydda Kalix älv.

”Vi ser väldigt allvarligt på det som hänt men delar inte åklagarens bedömning av brottsansvaret. Vår uppfattning är att vi har bedrivit verksamheten enligt gällande krav och agerat skyndsamt efter att läckan upptäcktes”, skriver presschefen Mikko Viitala till SVT.
Preskriptionstiden bryts först när bolaget delges åtalet. Polis och åklagare kopplades in sent, eftersom Länsstyrelsen i Norrbotten anmälde utsläppet först i februari 2025, mer än tre år efter att myndigheten fått kännedom om det. Då återstod knappt två av de fem åren, och åtalet kom två månader för sent för normalgraden. Länsstyrelsens dröjsmål utreds av en annan åklagarenhet.
”Den sena anmälan har försvårat utredningen och kan påverka domstolens bedömning av bland annat preskriptionstiden”, säger Christer B Jarlås.





