Korttidsstödet räddade 40 000 jobb under pandemin

“I avsaknad av korttidsarbete hade sannolikt runt 40 000 fler personer i Sverige varit utan jobb i slutet av 2020” står det i rapportens slutsatser.

Även negativa effekter

Myndigheten har ett pågående arbete att analysera statens insatser under pandemin, och denna studie utgör en delrapport av det arbetet. Studien slår fast att att stödet inte var odelat positivt. Dels kan åtgärderna göras billigare. Men den mest avgörande negativa konsekvensen hade korttidsarbetet på återhämtningen av ekonomin.

“Man kan spekulera om att man borde ha fasat ut korttidsstödet tidigare, kanske åtminstone under 2021”, säger Magnus Gustafsson, analytiker vid Tillväxtanalys till Sveriges Radio.

Minskad rörlighet

När den värsta krisen var över och tillväxten på väg tillbaka hade korttidsanställningarna en hämmande effekt. Slutsatsen är att man borde ha begränsat perioden som företag kunde begagna sig av stödet till den tidigare delen av krisen, då nöden var som plötsligast och störst.

“När vi har en ekonomisk uppgång så minskar det här stödet rörligheten på arbetsmarknaden. Då finns det företag som vill anställa men det blir svårare för dem att hitta den personal som man önskar och det kan ha en bromsande effekt”, sade han i Sveriges Radio på måndagsmorgonen.

Kostade 32 miljarder

75 000 företag tog del av stödet under 2022 och totalt betalades 32 miljarder kronor ut. Varje räddat jobb kostade enligt myndigheten skattebetalarna 660 000 kronor.

Läs även: Andersson ”utesluter inte” nytt korttidsstöd