Handelns lönsamhet dyker rakt ner i källaren

Samma hos Ica

Dominanten Ica visar samma mönster.

Marginalen för dagligvaruverkssamheten sjönk till 3,1 procent fjärde kvartalet 2022 (3,7 procent motsvarande kvartal året innan).

För Ica innebär det, bland annat, ett sparpaket där 200 centrala tjänster avvecklas, och att varje kostnad ses över.

”Vi hade ett lägre resultat och marginaler än förra året i ICA Sverige och därtill kommer att vinstdelningen från ICA-butikerna är lägre givet att butiksresultaten nu sjunker jämfört med 2021”, tvingades nye koncernchefen Nina Jönsson konstatera när siffrorna presenterades.

Bland mycket annat sätter läget hård press på alla leverantörer till dagligvaruhandeln och det sker på två sätt.
Dels blir prisförhandlingar ännu tuffare och jättarnas villkor gentemot leverantörerna ännu hårdare. Dagligvaruhandeln lever på volym och tjänar sina pengar på den, inte på höga marginaler på varje vara, och då är det än viktigare att pressa inköpspriserna.

Satsar intensivt

Den andra vägen leverantörer pressas är via EMV, Egna märkesvaror. Samtliga kedjor satsar alltmer intensivt på att sälja varor under egna varumärken med olika profiler.

De här varorna producerar man själva eller köper av samma leverantörer som frontar sina egna varumärken i butikerna men till lägre priser om än större volymer.

En tredje väg är att i tider av snabba prishöjningar handlar konsumenterna mer och mer på kampanjpriser och det innebär att en allt större del av kundkvittot fylls av varor som säljs till lockpriser, ytterligare ett slag mot lönsamheten.

Slår hårt

Oavsett vilket blir EMV-varorna en prispress på samtliga leverantörer och ett sätt för kedjorna att skapa större marginaler.
Och vidden av satsningen förstår man om man tittar på Icas aktuella siffror. Hos Ica är andelen egna märkesvaror, EMV, nu 26,6 procent, en ökning från 25,9 procent för ett år sedan.

Kundernas jakt på lågpris i mataffären slår hårt mot redan pressade livsmedelsproducenter, som får allt svårare att få gehör från dagligvarujättarna för behovet av prisökningar, skriver Di på samma tema.

Dåliga nyheter

Satsningen på EMV är dåliga nyheter för en bransch som länge flaggat för att det är svårt att få täckning för de ökande kostnaderna, konstaterar Di.

Faktum är att fjärde kvartalet 2022 var det fjärde i rad där lönsamheten minskade i producentledet.

Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal pekar i sitt senaste konjunkturbrev på att en ökad andel EMV-produkter är importerade.

”Även om det är svenska leverantörer som står bakom många EMV-produkter blir lönsamheten lägre när de producerar sådana varor jämfört med sitt eget sortiment”, säger han.

Utbytt över en natt

Dessutom blir man sårbar som EMV-leverantör, påpekar Eckerdal.

”Du kan i princip bli utbytt över en natt utan att konsumenten ser eller bryr sig. Det gör att du hamnar i en dålig förhandlingsposition gentemot butikskedjorna.”

”Det som har hänt är att krisen nu har träffat hela den svenska livsmedelskedjan. Fram till för ett halvår sedan skulle jag säga att den träffade jordbruket, men framför allt industrin. Handeln var då ganska förskonad”, säger Carl Eckerdal och pekar på den stora förflyttning till lågprisaktörer som skett i handeln på senare tid.

”Var det landar vet varken vi eller någon annan. Det enda vi vet är att lönsamheten dyker rakt ner i källaren. Det är inte uthålligt.”

Läs även: Handeln i Sverige har sin värsta kris sedan 1994